Kontrollbalansräkning

Ett aktiebolags styrelse ska genast upprätta en kontrollbalansräkning när det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Skyldigheten kan också uppkomma om det vid utmätning visar sig att bolaget saknar tillgångar till full betalning av en fordran. Har bolaget revisor ska kontrollbalansräkningen granskas av revisorn.

Kontrollbalansräkningen är en särskild balansräkning som visar bolagets ekonomiska ställning vid den tidpunkt då den upprättas. Den utgår från bolagets ordinarie redovisningsprinciper, men aktiebolagslagen tillåter vissa särskilda justeringar av bland annat tillgångar, skulder, avsättningar och obeskattade reserver. Kontrollbalansräkningen ska undertecknas av styrelsen.

Om kontrollbalansräkningen visar att det egna kapitalet uppgår till minst hälften av aktiekapitalet behöver bolaget inte gå vidare i kontrollbalansprocessen. Om kapitalet däremot fortfarande understiger hälften ska styrelsen snarast kalla till en första kontrollstämma. Om bolaget fortsätter verksamheten får aktieägarna därefter högst åtta månader på sig att återställa hela det registrerade aktiekapitalet inför en andra kontrollstämma.

Om styrelsen inte följer reglerna om kontrollbalansräkning, kontrollstämma eller ansökan om likvidation kan styrelseledamöterna bli personligt betalningsansvariga för vissa av bolagets förpliktelser. Även aktieägare kan i vissa situationer bli personligt ansvariga om de med vetskap om likvidationsskyldigheten beslutar att fortsätta verksamheten.

Att ett bolag har upprättat, eller varit skyldigt att upprätta, en kontrollbalansräkning kan även behöva upplysas om i årsredovisningen. Om skyldigheten uppkommer under räkenskapsåret ska den framgå som en väsentlig händelse i förvaltningsberättelsen. Uppkommer den efter räkenskapsårets slut men innan årsredovisningen avges kan den i stället behöva upplysas om som en väsentlig händelse efter räkenskapsårets slut.