I detta kapitel finns bestämmelser om - tillämpningsområde för bestämmelserna i kapitlet (3 §) - vem som ska anses som en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet (4 §), - leverans av varor och tillhandahållande av tjänster (5-16 §§ ), - unionsinternt förvärv av varor (17 §), - import av varor (18-22 §§), och - felaktigt debiterad mervärdesskatt (23 §).
Bestämmelser om vem som är betalningsskyldig för mervärdesskatt finns även i - 11 kap. om undantag avseende varor i vissa lager, - 12 kap. om frivillig beskattning för vissa fastighetsupplåtelser, - 22 kap. om särskilda ordningar för distansförsäljning av varor och vissa tillhandahållanden av tjänster, och - 23 kap. om särskild ordning för deklaration och betalning av mervärdesskatt vid import.
Bestämmelserna i detta kapitel om vem som är skyldig att betala mervärdesskatt till staten är tillämpliga på beskattningsbara transaktioner som är skattepliktiga och görs inom landet.
Vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel ska en beskattningsbar person som har ett fast etableringsställe i Sverige anses vara en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet, om 1. personen utför en leverans av varor eller ett tillhandahållande av tjänster inom landet, och 2. leveransen eller tillhandahållandet sker utan medverkan av det svenska etableringsstället.
En beskattningsbar person som levererar varor eller tillhandahåller tjänster är skyldig att betala mervärdesskatt för leveransen eller tillhandahållandet, om inte annat följer av 6-16 §§.
Vid leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster med anknytning till fastighet i Sverige är den som förvärvar varan eller tjänsten skyldig att betala mervärdesskatt för leveransen eller tillhandahållandet, om 1. förvärvaren är registrerad för mervärdesskatt här i landet, och 2. den som levererar varan eller tillhandahåller tjänsten är en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet. Första stycket gäller dock inte fastighetstjänster som avses i 13 § eller i 12 kap.
En beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet har dock på begäran rätt att bli betalningsskyldig för mervärdesskatt för leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster som förvärvaren annars skulle ha varit betalningsskyldig för enligt 6 §. Denna betalningsskyldighet ska då gälla för alla sådana leveranser eller tillhandahållanden.
Vid leverans av el, gas, värme eller kyla i enlighet med förutsättningarna i 6 kap. 21-28 §§ är den som förvärvar varan skyldig att betala mervärdesskatt för leveransen, om 1. förvärvaren är registrerad för mervärdesskatt här i landet, och 2. den som levererar varan är en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet.
Om en beskattningsbar person som inte är etablerad inom landet tillhandahåller sådana tjänster som avses i 6 kap. 33 §, är den som förvärvar tjänsten skyldig att betala mervärdesskatt för tillhandahållandet, om denne är 1. en beskattningsbar person, 2. en juridisk person som inte är en beskattningsbar person men är registrerad för mervärdesskatt här, eller 3. en juridisk person som skulle ha varit en beskattningsbar person om inte 4 kap. 6 § om ideella föreningar och registrerade trossamfund varit tillämplig.
Vid sådan efterföljande leverans av varor inom landet som avses i 10 kap. 51 §, är mottagaren av leveransen skyldig att betala mervärdesskatt för leveransen, om 1. mottagaren är en annan beskattningsbar person eller juridisk person som inte är en beskattningsbar person, 2. mottagaren är registrerad för mervärdesskatt här, och 3. den beskattningsbara person som gör den efterföljande leveransen har utfärdat en faktura i enlighet med artiklarna 219a-237 i mervärdesskattedirektivet.
Vid leverans av investeringsguld är den som förvärvar varan skyldig att betala mervärdesskatt till staten för leveransen, om 1. leverantören har valt frivillig beskattning av leveransen enligt 21 kap. 7 eller 8 §, och 2. både leverantören och förvärvaren är beskattningsbara personer som är eller ska vara registrerade för mervärdesskatt här i landet.
Vid leverans av guld i råvaruform eller i form av halvfärdiga produkter med en finhalt av minst 325 tusendelar är den som förvärvar varan skyldig att betala mervärdesskatt för leveransen, om både leverantören och förvärvaren är beskattningsbara personer som är eller ska vara registrerade för mervärdesskatt här i landet.
Om en beskattningsbar person tillhandahåller tjänster som avses i andra stycket är den som förvärvar tjänsten skyldig att betala mervärdesskatt för tillhandahållandet, om 9 § inte gäller och förvärvaren är 1. en beskattningsbar person som i sin ekonomiska verksamhet inte bara tillfälligt tillhandahåller sådana tjänster, eller 2. en annan beskattningsbar person som tillhandahåller en beskattningsbar person som avses i 1 sådana tjänster. Första stycket gäller 1. sådana tjänster avseende fastighet som kan hänföras till - mark- och grundarbeten, - bygg- och anläggningsarbeten, - bygginstallationer, - slutbehandling av byggnader, eller - uthyrning av bygg- och anläggningsmaskiner med förare, 2. byggstädning, och 3. tillhandahållande av personal för sådana aktiviteter som avses i 1 och 2.
Vid leverans av sådana varor som avses i andra stycket är den som förvärvar varan skyldig att betala mervärdesskatt för leveransen, om både leverantören och förvärvaren är beskattningsbara personer som är eller ska vara registrerade för mervärdesskatt här i landet. Första stycket gäller 1. avfall och skrot av järn, stål, koppar, nickel, aluminium, bly, zink, tenn och andra oädla metaller, 2. omsmältningsgöt av järn och stål, och 3. avfall och skrot av galvaniska element, batterier och elektriska ackumulatorer.
Vid tillhandahållande av sådana tjänster som avses i andra stycket är den som förvärvar tjänsten skyldig att betala mervärdesskatt för tillhandahållandet, om både tillhandahållaren och förvärvaren är beskattningsbara personer som är eller ska vara registrerade för mervärdesskatt här i landet och 9 § inte gäller. Första stycket gäller överlåtelse av 1. sådana utsläppsrätter för växthusgaser enligt definitionen i artikel 3 i direktivet om handel med utsläppsrätter som kan överlåtas enligt artikel 12 i det direktivet, och 2. andra enheter som verksamhetsutövare kan använda för att följa direktivet om handel med utsläppsrätter.
Vid leverans av sådana varor som avses i andra stycket är den som förvärvar varorna skyldig att betala mervärdesskatt för leveransen, om 1. både leverantören och förvärvaren är beskattningsbara personer som är eller ska vara registrerade för mervärdesskatt här i landet, och 2. beskattningsunderlaget för leveransen av dessa varor i en faktura sammantaget överstiger 100 000 kronor och registreringsskyldigheten för förvärvaren inte endast är en konsekvens av förvärvet. Första stycket gäller leveranser av 1. mobiltelefoner, det vill säga apparater som har tillverkats eller anpassats för användning i ett auktoriserat nät och på särskilt angivna frekvenser, oberoende av om de har någon annan användning eller inte, 2. integrerade kretsanordningar, om dessa inte har integrerats i slutanvändningsprodukter, och 3. spelkonsoler, pekdatorer och bärbara datorer.
Den som gör ett unionsinternt förvärv av varor är skyldig att betala mervärdesskatt för förvärvet.
Om en tullskuld uppkommer i Sverige till följd av en import av varor, är den som är skyldig att betala tullen även skyldig att betala mervärdesskatt för importen, om inte annat följer av 20 §.
Om en import av varor avser en unionsvara eller om varan ska deklareras för övergång till fri omsättning i Sverige men inte är belagd med tull, är den som skulle ha varit skyldig att betala tullen om varan hade varit tullbelagd skyldig att betala mervärdesskatt för importen, om inte annat följer av 20 §.
Om den som är eller skulle ha varit skyldig att betala tullen enligt 18 eller 19 § är ett ombud och Skatteverket är beskattningsmyndighet, är den för vars räkning ombudet handlar skyldig att betala mervärdesskatt för importen.
Om det vid en import av varor i Sverige uppkommer en tullskuld i ett annat EU-land, eller skulle ha uppkommit om varan hade varit belagd med tull, till följd av att en tulldeklaration ges in i det landet med stöd av ett sådant tillstånd för centraliserad klarering som avses i artikel 179 i unionstullkodexen, är den som är eller skulle ha varit skyldig att betala tullen i det andra EU-landet skyldig att betala mervärdesskatt för importen, om inte annat följer av 22 §.
Om den som är eller skulle ha varit skyldig att betala tullen enligt 21 § är ett ombud och Skatteverket är beskattningsmyndighet, är den för vars räkning ombudet handlar skyldig att betala mervärdesskatt för importen.
Den som felaktigt debiterar mervärdesskatt på en faktura eller liknande handling är betalningsskyldig till staten för beloppet.