BFN:s bedömning

I punkt 1 regleras vilka K-regelverk som omfattas av det allmänna rådet och att det endast gäller för företag som är skyldiga att upprätta årsredovisning enligt 6 kap. 1 § bokföringslagen.

Av punkt 2 följer att det alltid är tillåtet att byta till Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och koncernredovisning (K3). Ett företag som tillämpar K3 får däremot endast byta till Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2016:10) om årsredovisning i mindre företag (K2) om det finns särskilda skäl. Kravet på särskilda skäl gäller dock bara om företaget tidigare har tillämpat ett K2-regelverk. Ett företag kan alltså välja K3 som första K-regelverk och därefter byta till K2 utan att det finns särskilda skäl. Har företaget därefter bytt tillbaka till K3 får ett efterföljande byte till K2 endast göras om det finns särskilda skäl.

Externa och interna omständigheter kan vara särskilda skäl. Det kan t.ex. vara att företaget har bytt huvudägare eller att företagets verksamhet har minskat betydande i omfattning.

Ett företag som har bytt från K3 till K2 ska enligt punkt 3 lämna upplysning om detta. Upplysningen ska lämnas i not och ska innehålla skälen för ett sådant byte. Det är alltså fråga om ett särskilt upplysningskrav om byte av redovisningsprincip utöver de krav som finns i respektive K-regelverk.

Ett byte av K-regelverk är ett byte av redovisningsprincip. Vilka praktiska konsekvenser det får regleras i respektive K-regelverk. Det kan t.ex. bli aktuellt att korrigera poster mot eget kapital. Vid byte till K3 kan det krävas att en eller flera jämförelseposter ska räknas om. Detta kan bli aktuellt även om det redovisade värdet på posten för det aktuella räkenskapsåret inte har påverkats av ett byte av redovisningsprincip.