4.1 Ett företag som bokför enligt kontantmetoden ska utöver bestämmelserna i Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2013:2) om bokföring tillämpa detta kapitel. Företag som tillämpar faktureringsmetoden ska inte tillämpa detta kapitel. (BFNAR 2013:3)
Det allmänna rådet är uppbyggt på kontantmetoden. Dock kan företag välja mellan att tillämpa kontantmetoden och faktureringsmetoden i den löpande bokföringen. Ett företag som väljer att bokföra enligt kontantmetoden ska utöver Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2013:2) om bokföring tillämpa punkterna 4.2 och 4.8 i detta kapitel. Företag som bokför enligt faktureringsmetoden ska bara tillämpa Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2013:2) om bokföring och inte punkterna 4.2 och 4.8. BFL har som grundprincip att alla affärshändelser ska bokföras löpande (faktureringsmetoden). En affärshändelse är en händelse som förändrar storleken eller sammansättningen av företagets förmögenhet. Grundprincipen innebär normalt att en försäljningstransaktion kommer att ge upphov till flera bokföringsåtgärder. När företaget levererar varan bokför det en fordran på kunden. När kunden betalar omvandlas fordringen till likvida medel (kassa eller tillgodohavande på ett konto). Då bokförs även denna förändring i sammansättningen hos företagets förmögenhet.
5 kap. 2 § tredje stycket BFL --- Ett företag vars årliga nettoomsättning normalt uppgår till högst tre miljoner kronor får dröja med att bokföra affärshändelserna tills betalning sker. Vid räkenskapsårets utgång ska dock samtliga då obetalda fordringar och skulder bokföras. --- Lag (2010:1514)
4.2 Kontantmetoden innebär att ett företag löpande under året bokför de affärshändelser som avser a) inbetalningar till och utbetalningar från företaget (betalningshändelser), b) insättningar och uttag, samt c) i samband med bokslutet bokför övriga affärshändelser som är nödvändiga för att bestämma företagets resultat och ställning (bokslutshändelser) i enlighet med punkten 4.8.
Kontantmetoden innebär att företaget under löpande år bara bokför företagets betalningstransaktioner, dvs. in- och utbetalningar. I exemplet ovan innebär det att den fordran som uppstår på kunden när företaget levererar varor och skickar faktura inte leder till någon bokföringsåtgärd utan det är först när kunden betalar som företaget bokför försäljningen. Betalningstransaktioner kan vara kontantbetalningar eller övriga betalningar. Till gruppen övriga betalningar hör t.ex. betalningar med kontokort eller genom girering. Även uttag till företagaren och insättningar från företagaren ska bokföras löpande.
4.2A Upphävd. (BFNAR 2013:3)
4.3 Upphävd. (BFNAR 2013:3)
4.3A Upphävd. (BFNAR 2013:3)
4.4 Upphävd. (BFNAR 2013:3)
4.5 Upphävd. (BFNAR 2013:3)
4.6 Upphävd. (BFNAR 2013:3)
4.7 Upphävd. (BFNAR 2013:3)
5 kap. 2 § tredje stycket andra meningen BFL ---Vid räkenskapsårets utgång ska dock samtliga då obetalda fordringar och skulder bokföras. --- Lag (2010:1514)
5 kap. 3 § BFL I samband med att den löpande bokföringen avslutas skall sådana poster som är nödvändiga för att bestämma räkenskapsårets intäkter och kostnader och den finansiella ställningen på balansdagen bokföras.
4.8 Bokslutshändelser i det förenklade årsbokslutet får bokföras genom att förtecknas på ett bokslutsunderlag.
Företag som tillämpar kontantmetoden under löpande år måste i samband med bokslutet bokföra: • fordrings- och skuldposter, samt • övriga poster som är nödvändiga för att bestämma räkenskapsårets intäkter och kostnader. I det allmänna rådet används samlingsbeteckningen bokslutshändelser för de transaktioner som måste bokföras i samband med bokslutet.
Utgångspunkten i kontantmetoden är att företagets löpande bokföring bara innehåller in- och utbetalningar när räkenskapsåret löpt ut. Vad som ska bokföras utöver detta bestäms av intäkts- och kostnadsreglerna (resultaträkningen) och reglerna om vad som ska tas upp som en tillgång och skuld i företaget (balansräkningen).
Företag som bokför enligt kontantmetoden får upprätta en särskild förteckning (s.k. bokslutsunderlag) över räkenskapsårets bokslutshändelser. Denna förteckning utgör då samtidigt bokföring i registreringsordning och verifikation för bokslutshändelserna. På en sådan förteckning ska företaget t.ex. anteckna a) hur avskrivningar beräknats, b) hur varulagret värderats (vilka poster som ingår och till vilket värde), c) vilka kundfordringar som finns respektive belopp, d) vilka leverantörsskulder som finns respektive belopp, och e) vilka övriga fordringar och skulder (bl.a. till leverantörer och till kunder) som finns respektive belopp. För c)–e) ska företaget även ange vilka rader som påverkas i det förenklade årsbokslutet. Exempelvis påverkar ett beslutat men ännu inte utbetalt EU-bidrag B8 (Övriga fordringar) och R2 (Momsfria intäkter) (se exempel 7-2). I och med att uppgifterna förs in i det förenklade årsbokslutet uppfylls bokföringsskyldigheten och någon ytterligare bokföringsåtgärd behöver inte vidtas. Bokslutshändelserna får även bokföras på vanligt sätt, dvs. föras in i bokföringen utan bokslutsunderlag. Bokslutsunderlagen kan också användas som enbart verifikationer för att därefter bokföras för presentation i registreringsordning och systematisk ordning.