32. Händelser efter balansdagen

Kapitlet behandlar hur händelser efter balansdagen ska redovisas och vilka upplysningar som ska lämnas. Händelser efter balansdagen är av följande två slag: • Händelser som bekräftar förhållanden som förelåg på balansdagen. • Händelser som indikerar förhållanden som uppstått efter balansdagen. Händelser efter balansdagen innefattar alla händelser som inträffat fram till den dag då den finansiella rapporten är upprättad, även om de inträffat efter det att resultatet eller annan utvald finansiell information har tillkännagivits. Den finansiella rapporten är upprättad när den är beslutad och färdig för underskrift. Enligt 7 kap. 7 § ÅRL tillämpas 2 kap. 4 § även på koncernredovisningen.

Den finansiella rapporten är upprättad när den är beslutad och färdig för underskrift. Följande är exempel på händelser efter balansdagen som ska beaktas i balansräkningen och resultaträkningen: • Ett domstolsavgörande efter balansdagen som bekräftar att ett företag hade en befintlig förpliktelse på balansdagen. Har företaget redovisat en avsättning kan beloppet behöva justeras. I annat fall ska kapitel 21 tillämpas för att bedöma om en avsättning eller eventualförpliktelse ska redovisas. • Information som erhålls efter balansdagen som visar att en tillgång redan på balansdagen hade minskat i värde eller att en tidigare gjord nedskrivning av en tillgång ska justeras, t.ex. information om − att en av företagets kunder gått i konkurs efter balansdagen vilket normalt bekräftar att företaget redan på balansdagen hade en förlust på en kundfordran som därför måste skrivas ned, och − varuförsäljning efter balansdagen, om informationen visar vilket nettoförsäljningsvärde dessa varor hade på balansdagen. • Fastställande efter balansdagen av utgiften eller inkomsten för tillgångar som köpts respektive sålts senast på balansdagen. • Fastställande efter balansdagen av det belopp som avser t.ex. vinstdelning eller bonus, om företaget på balansdagen hade en legal förpliktelse eller informell förpliktelse att utge sådana belopp som en följd av händelser senast på balansdagen. • Konstaterande efter balansdagen att en kapitaltäckningsgaranti som fanns på balansdagen och som utlöses vid kapitalbrist behöver tas i anspråk på grund av kapitalbrist på balansdagen. • Upptäckt efter balansdagen av bedrägeri eller fel som begåtts eller uppstått senast på balansdagen och som gör att den finansiella rapporten är felaktig. Sådana händelser som indikerar att vissa förhållanden har uppstått efter balansdagen får inte beaktas vid upprättandet av balansräkningen och resultaträkningen. I enstaka fall kan det vara svårt att avgöra om en händelse bekräftar förhållanden som förelåg på balansdagen eller indikerar förhållanden som uppstått efter balansdagen. I ett sådant fall kan tidsaspekten vara till hjälp i bedömningen. Ju kortare tid som förflutit mellan balansdagen och en händelse desto troligare är det att händelsen ska påverka balansräkningen och resultaträkningen. Det är t.ex. troligt att en kundförlust som konstateras månaden efter balansdagen är en händelse som bekräftar att det förelåg en kundförlust redan per balansdagen. Däremot är det mindre troligt om förlusten konstateras fyra månader efter balansdagen. Ett exempel på en händelse efter balansdagen som inte får beaktas är en nedgång i marknadsvärdet på företagets placeringar mellan balansdagen och den dag den finansiella rapporten är upprättad. En sådan värdenedgång hänförs normalt inte till placeringarnas värde på balansdagen utan återspeglar omständigheter som har uppstått efter balansdagen. Ett företag får därför inte redovisa värdenedgången eller uppdatera upplysningarna om placeringarna per balansdagen. Ett annat exempel är om en maskin förstörs på grund av en brand efter balansdagen. Nedskrivning ska inte göras per balansdagen. Dock kan företaget i båda exemplen behöva lämna upplysningar enligt punkt 32.4. Ett annat exempel är när företaget har fått en fordran enligt ett domstolsavgörande efter balansdagen men innan den finansiella rapporten är upprättad. En sådan fordran är en eventualtillgång på balansdagen som inte får redovisas (se kapitel 21). Enligt punkt 21.18 kan upplysning behöva lämnas. Fastställs beloppet för ett överenskommet skadestånd innan den finansiella rapporten är upprättad ska dock en justering göras om skadeståndet inte har redovisats tidigare på grund av att beloppet inte kunde mätas på ett tillförlitligt sätt (se punkt 2.10). Punkt 22.11 innebär att utdelning till ägare som fastställts efter balansdagen inte ska redovisas som skuld per balansdagen.

Händelser som indikerar förhållanden som uppstått efter balansdagen ska inte beaktas i balansräkningen och resultaträkningen. Nedan ges exempel på händelser efter balansdagen som inte beaktas men som normalt leder till att upplysning ska lämnas. Upplysningen ska spegla information som blir känd efter balansdagen men innan den finansiella rapporten är upprättad. • Ett betydande rörelseförvärv eller en avyttring av ett viktigare dotterföretag. • Offentliggörande av en plan att avveckla en verksamhet. • Betydande inköp av tillgångar, avyttringar eller planerade avyttringar av tillgångar eller expropriation av betydande tillgångar. • En viktig produktionsanläggning förstörs. • En omfattande omstrukturering meddelas, eller påbörjas. • Emission eller återköp av företagets skulder eller egetkapitalinstrument. • Onormalt stora förändringar av priset på tillgångar eller i valutakurser. • Förändringar i skattesatser eller skattelagar som är beslutade eller i praktiken beslutade och som har betydande inverkan på aktuell skatt eller uppskjuten skatt. • Betydande åtaganden ingås, t.ex. genom att utfästa betydande garantier. • Betydande rättstvist som påbörjas enbart på grund av händelser som inträffat efter balansdagen.