En företagare som bedriver jordbruk köper en betgrep till jordbruksföretaget. Inköpspriset är 50 000 kr (exkl. moms). För leveransen betalar han 500 kr (exkl. moms) till firman som fraktar hem den åt honom. Betgrepen levereras till gården den 1 december år 20xx. Betalning sker kontant vid leveransen.
Vid beräkning av anskaffningsvärdet bortser jordbrukaren från utgiften på 500 kr för leveransen, eftersom den är mindre än 5 000 kr och inte ingick i fakturabeloppet för betgrepen (punkt 6.33). Utgiften för leveransen debiteras i stället ett utgiftskonto.
Inköpet bokförs enligt följande:
| Konto | Debet | Kredit |
|---|---|---|
| Inventarier | 50 000 | |
| Övriga utgifter | 500 | |
| Ingående moms | 12 625 | |
| Kassa | 63 125 |
Följande anteckning görs i förteckningen över anläggningstillgångar (punkt 6.1): 1 betgrep inköpt den 1 december 20xx för 50 000 kr, uppskattad användningstid 10 år.
Se exempel 6-5.
En företagare köper en fastighet den 1 januari för 9 miljoner kr för att användas för konferensverksamhet. Lagfartsavgift betalas med 135 000 kr. Taxeringsvärdet är 6 miljoner kr, varav 4 miljoner kr avser byggnader och 2 miljoner kr mark.
Utgiften för lagfartsavgiften läggs till anskaffningsvärdet (9 000 000 + 135 000) = 9 135 000 kr (punkt 6.9). Anskaffningsvärdet för byggnad och mark fördelas normalt efter taxeringsvärdets fördelning. Anskaffningsvärdet för byggnaden är 9 135 000 × 4/6 = 6 090 000 kr och för marken 9 135 000 × 2/6 = 3 045 000 kr.
Bokför enligt nedan:
| Konto | Debet | Kredit |
|---|---|---|
| Byggnad | 6 090 000 | |
| Mark | 3 045 000 | |
| Bank | 9 135 000 |
Följande anteckning görs i förteckningen över anläggningstillgångar (punkt 6.1): 1 fastighet inköpt den 1 januari 20xx för 9 135 000 kr. Anskaffningsvärde byggnad 6 090 000 kr Anskaffningsvärde mark 3 045 000 kr
Se exempel 6-7.
En företagare som innehar en hantverksbod låter tillverka butikshyllor till hantverksboden. Hon köper in material för 40 400 kr (exkl. moms), anlitar ett snickeriföretag som tillverkar hyllorna för 10 000 kr (exkl. moms) och lägger själv ned 2 timmars arbete för att montera upp hyllorna. Utgiften för leverans av materialet med båttransport från brädgården uppgår till 1 600 kr (exkl. moms).
I anskaffningsvärdet för hyllorna ingår: a) utgiften för material, 40 400 kr, b) utgiften för snickeriföretagets arbete, 10 000 kr samt c) båttransporten, 1 600 kr. Då utgifterna för snickaren samt båttransporten tillsammans uppgår till mer än 5 000 kr för denna inventarie ska de räknas in i anskaffningsvärdet (punkt 6.33). Det egna arbetet får inte räknas med i anskaffningsvärdet (punkt 6.32).
Bokför enligt nedan:
| Konto | Debet | Kredit |
|---|---|---|
| Inventarier | 52 000 | |
| Ingående moms | 13 000 | |
| Bank | 65 000 |
Följande anteckning görs i förteckningen över anläggningstillgångar (punkt 6.1): Butikshyllor tillverkade den 25 maj 20xx för 52 000 kr, uppskattad användningstid 10 år.
En företagare överför en bil till företaget. Han köpte bilen privat för 5 år sedan för 180 000 kr. Bilen har ett marknadsvärde på 80 000 kr när den överförs.
Skattereglerna ska tillämpas och då blir anskaffningsvärdet lika med marknadsvärdet (punkt 6.35).
Bokför enligt nedan:
| Konto | Debet | Kredit |
|---|---|---|
| Inventarier | 80 000 | |
| Eget kapital | 80 000 |
Följande anteckning görs i förteckningen över anläggningstillgångar (punkt 6.1): 1 bil överförd till företaget från företagaren privat den 11 mars 20xx för 80 000 kr, uppskattad användningstid 5 år.
Jordbrukaren i exempel 6-1 hade vid årets början inventarier för 175 000 kr. Dessutom köper han den 1 december en betgrep för 50 000 kr.
Årets avskrivning beräknas (punkt 6.37) enligt huvudregeln: IB 175 000 Inköp +50 000 Årets avskrivningsunderlag 225 000 Avskrivning (30 % × 225 000) - 67 500 Bokfört värde i BR 157 500 Det är även tillåtet att använda kompletteringsregeln samt att göra en lägre avskrivning. Den som bokför enligt faktureringsmetoden bokför avskrivningen. Den som bokför enligt kontantmetoden beräknar värdet på bokslutsunderlaget och för sedan in avskrivningen respektive det bokförda värdet i det förenklade bokslutet (se nedan). I resultaträkningen redovisas även utgiften för transporten (se exempel 6-1).
Balansräkning B4 Maskiner och inventarier 157 500 Resultaträkning R6 Övriga externa kostnader 500 R10 Avskrivningar och nedskrivningar av maskiner och inventarier och immateriella tillgångar 67 500
Ett företag hade vid årets början inventarier för 37 000 kr. Hur stor blir avskrivningen i år och nästa år? Prisbasbeloppet för det aktuella räkenskapsåret uppgår till 58 800 kr.
År 1 Årets avskrivning beräknas (punkt 6.37) enligt huvudregeln: IB 37 000 Inköp 0 Årets avskrivningsunderlag 37 000 Avskrivning (30 % × 7 000) -11 100 Bokfört värde i BR 25 900 Det är även tillåtet att använda kompletteringsregeln samt att göra en lägre avskrivning. År 2 IB 25 900 Inköp 0 Årets avskrivningsunderlag 25 900 Då årets avskrivningsunderlag inte överstiger ett halvt prisbasbelopp behöver maskinen inte längre tas upp i balansräkningen (punkt 6.38). Maskinen tas bort från balansräkningen genom en avskrivning. År 1 och år 2 Den som bokför enligt faktureringsmetoden bokför avskrivningen. Den som bokför enligt kontantmetoden beräknar värdet på bokslutsunderlaget och för sedan in avskrivningen respektive det bokförda värdet i det förenklade bokslutet (se nedan).
År 1 Balansräkning B4 Maskiner och inventarier 25 900 Resultaträkning R10 Avskrivningar och nedskrivningar av maskiner och inventarier och immateriella tillgångar 11 100 År 2 Balansräkning B4 Maskiner och inventarier 0 Resultaträkning R10 Avskrivningar och nedskrivningar av maskiner och inventarier och immateriella tillgångar 25 900
Fastigheten i exempel 6-2 säljs i början av år 11. Fastighetens totala bokförda värde uppgår till 7 308 000 kr (se nedan). Fastigheten säljs för 12 miljoner kr.
Bokfört värde för byggnaden uppgår efter 10 år till 4 263 000 kr eftersom avskrivningar har skett med sammanlagt 1 827 000 kr (6 090 000 × 3 % × 10 år). Bokfört värde på marken uppgår till 3 045 000 kr. Ingen avskrivning har skett på marken. Bokfört värde för fastigheten är 4 263 000 kr + 3 045 000 kr = 7 308 000 kr. Vinsten vid avyttringen blir 4 692 000 kr (se punkt 6.16) (12 000 000 – 7 308 000). Fastigheten stryks ur förteckningen över anläggningstillgångar.
Bokför enligt nedan:
| Konto | Debet | Kredit |
|---|---|---|
| Bank | 12 000 000 | |
| Byggnader | 4 263 000 | |
| Mark | 3 045 000 | |
| Momsfria intäkter | 4 692 000 |
Inventariernas bokförda värde vid årets ingång är 175 000 kr. Under året har en maskin köpts in för 32 000 kr (exkl. moms) och en annan maskin har sålts för 37 000 kr (exkl. moms). Hur stora avskrivningar kan företaget göra och hur bokförs avyttringen?
Avskrivningen beräknas enligt huvudregeln: IB 175 000 Inköpt +32 000 Avyttrat -37 000 Årets avskrivningsunderlag 170 000 Avskrivning (30 % 170 000) -51 000 Bokfört värde i BR 119 000 Även kompletteringsregeln får användas.
Inköp och försäljning bokförs enligt nedan:
| Konto | Debet | Kredit |
|---|---|---|
| Inventarier | 32 000 | |
| Ingående moms | 8 000 | |
| Bank | 40 000 | |
| Inventarier | 37 000 | |
| Utgående moms | 9 250 | |
| Bank | 46 250 |
Den som bokför enligt faktureringsmetoden bokför avskrivningen. Den som bokför enligt kontantmetoden beräknar värdet på bokslutsunderlaget och för sedan in avskrivningen respektive det bokförda värdet i det förenklade bokslutet (se nedan).
Balansräkning B4 Maskiner och inventarier 119 000 Resultaträkning R10 Avskrivningar och nedskrivningar av maskiner och inventarier och immateriella tillgångar 51 000
AL, som driver en klädbutik, har bl.a. 45 par byxor av samma slag och sort i lager den 31 december. Byxorna är inköpta vid olika tillfällen under året. Av fakturorna kan hon läsa ut följande inköpspriser (exkl. moms): Faktura jan 445 kr Faktura juli 465 kr Faktura okt 430 kr Faktura dec 490 kr
Vid värderingen väljer AL att använda förenklingsregeln och använda det inköpspris som framgår av fakturan från december för samtliga byxor (se punkt 6.51). Värdet för denna lagerpost blir således 490 kr × 45 st = 22 050 kr.
När AL inventerat och beräknat anskaffningsvärdet för samtliga lagerposter ska hon värdera lagret som helhet. Artikel Antal Anskaffningsvärde Byxor 45 22 050 kr Kjolar 30 8 550 kr Blusar 55 11 000 kr Summa 41 600 kr
Avdrag får normalt göras med 3 % av lagrets sammanlagda anskaffningsvärde (se punkt 6.53), dvs. 1 248 kr (41 600 kr × 3 %). AL gör bedömningen att lagret som helhet inte är betydligt mindre värt än anskaffningsvärde minus 3 % (se punkt 6.54). AL får därför ta upp lagret till 40 352 kr (41 600 – 1 248).
Balansräkning B6 Varulager 40 352
RS, som driver en järnaffär, har inventerat sitt lager. Han bedömer att värdenedgången på lagret är betydligt större än en schablonmässigt beräknad värdenedgång på 3 % av lagrets sammanlagda anskaffningsvärde och upprättar därför en lagervärdelista, där han sätter ett värde på varje post av tillgångar (se punkterna 6.54 och 6.55). Prisbasbeloppet för det aktuella räkenskapsåret uppgår till 58 800 kr.
Vid värderingen anger han dels tillgångens anskaffningsvärde bestämt utifrån senast mottagna faktura och dels tillgångarnas verkliga värdenedgång. Lagervärdelista
| Artikel | Antal | Sammanlagt anskaffnings värde | Verkligt värde | Verklig värdenedgång |
|---|---|---|---|---|
| Kedjehjul A | 40 | 14 800 | 12 300 | 2 500 |
| Kedjehjul B | 11 | 1 460 | 1 000 | 460 |
| Kedjehjul C | 23 | 12 300 | 11 760 | 540 |
| Kedjelås | 60 | 2 540 | 2 540 | 0 |
| Nitlänk | 140 | 2 800 | 2 665 | 135 |
| Låsbricka | 1000 | 2 000 | 2 000 | 0 |
| Stoppning | 900 | 3 600 | 0 | 3 600 |
| Summa | 39 500 | 32 265 | 7 235 |
Sammanlagt anskaffningsvärde 39 500 Schablonmässigt beräknad värdenedgång (3 %) -1 185 Värde med schablonavdrag 38 315 Sammanlagt anskaffningsvärde 39 500 Verklig värdenedgång -7 235 Verkligt värde 32 265 Det verkliga värdet 32 265 kr är således betydligt lägre än värdet vid schablonmässig värdering, 38 315 kr. RS ska därför värdera lagret till verkligt värde, dvs. till 32 265 kr.
Balansräkning B6 Varulager 32 265