Ett företag tillverkar två olika produkter, A och B. I förkalkylen uppskattas kostnaderna för att tillverka produkterna enligt följande: Lönekostnad inkl. arbetsgivaravgifter 150 kr/tim Materialkostnad 60 kr/kg Samma arbetskraft och samma slags material används vid tillverkningen av båda produkterna enligt följande: A B Material 8 kg/st 5 kg/st Arbetstid 2 tim/st 6 tim/st Företaget uppskattar de fasta omkostnaderna enligt följande: Tillverkningsomkostnad 600 000 kr (tjänstemannalön, avskrivningar, övriga indirekta tillverkningskostnader) Administrationsomkostnad 300 000 kr (ekonomipersonal, försäkring, lokalhyra) Försäljningsomkostnad 400 000 kr (broschyrer, reklam, säljfunktion) Årsarbetstid i produktionen 20 000 timmar fördelat på 4 000 Aprodukter och 2 000 B-produkter Förkalkylen bedöms ge ett realistiskt mått på produkternas anskaffningsvärde. Företaget använder en metod där tillverkningsomkostnaden fördelas per arbetad timme och påförs respektive produkt genom ett timpris. Företaget bedömer att försäljningspris, efter beaktande av inkurans, för produkt A är 1 000 kr och för produkt B 1 450 kr. Vid försäljning utgår provision till återförsäljare för produkt A med 3 % och för produkt B med 6 %. På balansdagen den 31 december inventerar företaget lagret och det finns 180 st produkt A och 300 st produkt B.
Exempel till kapitel 12 – Varulager
Anskaffningsvärde Administrations- och försäljningsomkostnader ska inte räknas in i anskaffningsvärdet. Skäligt pålägg för tillverkningsomkostnader får ingå. Pålägget för tillverkningsomkostnader beräknas till 30 kr/tim (600 000/20 000). Förkalkyl Anskaffningsvärde Produkt A Direkt material 60 kr/kg × 8 kg/st = 480 kr Direkt lön 150 kr/tim × 2 tim/st = 300 kr Tillv.omk.påslag 30 kr/tim × 2 tim/st = 60 kr Anskaffningsvärde 840 kr Anskaffningsvärde Produkt B Direkt material 60 kr/kg × 5 kg/st = 300 kr Direkt lön 150 kr/tim × 6 tim/st = 900 kr Tillv.omk.påslag 30 kr/tim × 6 tim/st = 180 kr Anskaffningsvärde 1 380 kr Nettoförsäljningsvärde Nettoförsäljningsvärdet innebär att det bestämda försäljningsvärdet ska minskas med kostnader som direkt kan hänföras till försäljningen (försäljningssärkostnad). Med försäljningssärkostnad avses varurabatter, bonus, provisioner etc. Företaget har gjort vissa antaganden (se förutsättningar) avseende försäljningen. Nettoförsäljningsvärde per produkt Produkt A Försäljningspris 1 000 kr Provision återförsäljare, 3 % -30 kr Nettoförsäljningsvärde 970 kr Nettoförsäljningsvärde per produkt Produkt B Försäljningspris 1 450 kr Provision återförsäljare, 6 % -87 kr Nettoförsäljningsvärde 1 363 kr Varulagrets värde Varulagret ska värderas post för post till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Det lägsta värdet för produkt A är anskaffningsvärdet medan nettoförsäljningsvärdet är det lägsta värdet för produkt B. Varulagrets värde i årsredovisningen beräknas enligt följande: Varulagervärde Produkt A Anskaffningsvärde 840 kr Antal produkter 180 st Varulagervärde 151 200 kr Varulagervärde Produkt B Nettoförsäljningsvärde 1 363 kr Antal produkter 300 st Varulagervärde 408 900 kr Totalt varulagervärde 560 100 kr
I resultaträkningen redovisas kostnaderna i respektive post. Inga exakta kostnader finns med i förutsättningarna varför det inte visas här. Förändringen i lagervärdet från föregående räkenskapsår redovisas i posten Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor och pågående arbete för annans räkning. I balansräkningen redovisas 560 100 kr i posten Färdiga varor. Företaget lämnar följande not om redovisningsprinciper. Anskaffningsvärde för egentillverkade varor Företaget räknar in indirekta tillverkningskostnader i anskaffningsvärdet för egentillverkade varor.
Punkterna 12.4, 12.9–12.15 och 18.7
Ett företag köper in produkten A och tillverkar produkterna B och C. Företaget räknar inte in indirekta tillverkningskostnader i anskaffningsvärdet för de egentillverkade produkterna. Företagets försäljning uppgår enligt följande (belopp i kr): Produkt Oms. år 1 Oms. år 2 A 120 000 152 400 B 233 950 545 500 C 680 380 810 420 Summa 1 034 330 1 508 320 Lagervärde enligt lägsta värdets princip (belopp i kr): Produkt Värde år 0 Värde år 1 Värde år 2 A 327 950 400 000 350 800 B 600 000 550 000 745 000 C 775 950 800 000 920 300 Av produkt B var 25 % färdigtillverkade år 1 och 10 % färdigtillverkade år 2. Av produkt C var 50 % färdigtillverkade år 1 och 25 % färdigtillverkade år 2.
För produkterna B och C ska skillnaden mellan ingående och utgående lagervärden redovisas i posten Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor och pågående arbete för annans räkning. Värdet i balansräkningen har ökat mellan år 1 och 2, vilket medför att i resultaträkningen ska en kreditpost redovisas på 315 300 kr ((745 000 + 920 300) – (550 000 + 800 000)). Värdet har minskat mellan år 0 och 1, vilket medför att i resultaträkningen ska en debetpost redovisas på -25 950 kr ((550 000 + 800 000) – (600 000 + 775 950)). I exemplet finns inte något beloppsunderlag för redovisning av respektive års kostnader för produkterna A, B och C. Produkterna ska i balansräkningen redovisas i olika lagerposter. Produkt A ska redovisas i posten Handelsvaror. Produkterna B och C ingår i posten Färdiga varor till den del de på balansdagen är färdigtillverkade. Resterande produkter B och C ingår i posten Varor under tillverkning. Råvaror och förnödenheter som ännu inte tagits i bruk ingår i posten Råvaror och förnödenheter. I exemplet finns inga sådana angivna. Varor under tillverkning år 1 B 75 % × 550 000 412 500 kr C 50 % × 800 000 400 000 kr Totalt 812 500 kr Handelsvaror år 1 A 100 % × 400 000 400 000 kr Färdiga varor år 1 B 25 % × 550 000 137 500 kr C 50 % × 800 000 400 000 kr Totalt 537 500 kr Varor under tillverkning år 2 B 90 % × 745 000 670 500 kr C 75 % × 920 300 690 225 kr Totalt 1 360 725 kr Handelsvaror år 2 A 100 % × 350 800 350 800 kr Färdiga varor år 2 B 10 % × 745 000 74 500 kr C 25 % × 920 300 230 075 kr Totalt 304 575 kr
Resultaträkningen År 2 År 1 Rörelseintäkter, lagerförändringar m.m. Nettoomsättning 1 508 320 1 034 330 Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor och pågående arbete för annans räkning 315 300 -25 950 Balansräkningen 31/12 år 2 31/12 år 1 Varulager m.m. Varor under tillverkning 1 360 725 812 500 Färdiga varor 304 575 537 500 Handelsvaror 350 800 400 000 Inga notupplysningar krävs.
Punkt 12.13
En affär säljer skor. I försäljningspriset ingår ett schablonmässigt pålägg med 80 % på inköpspriset. På balansdagen finns 400 par skor i lager. Försäljningspriset är normalt 1 350 kr per par. I mellandagsrean har försäljningspriset för vissa skor satts ned till 600 kr. Av dessa skor finns 150 par kvar på balansdagen. Alla belopp är exkl. mervärdesskatt.
Varulagret ska värderas enligt lägsta värdets princip, dvs. till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Ett detaljhandelsföretag får beräkna anskaffningsvärdet till försäljningspriset (exkl. mervärdesskatt) med avdrag för det pålägg som används i priskalkylen. Värdering av skor till ordinarie pris Anskaffningsvärdet beräknas till 750 kr (1 350/1,8) per par. Anskaffningsvärdet 187 500 kr (750 × 250) är lägre än nettoförsäljningsvärdet 337 500 kr (1 350 × 250) och dessa skor värderas därför till 187 500 kr enligt lägsta värdets princip. Värdering av skor till reapris Anskaffningsvärdet beräknas till 750 kr (1 350/1,8) per par (dvs. utifrån ordinarie försäljningspris). Nettoförsäljningsvärdet 90 000 kr (600 × 150) är lägre än anskaffningsvärdet 112 500 kr (750 × 150) och reaskorna värderas därför till 90 000 kr enligt lägsta värdets princip.
Balansräkningen 31/12 år X Varulager m.m. Handelsvaror 277 500
Punkterna 12.4, 12.8, 12.14 och 12.15
En ideell förening säljer begagnade kläder, böcker och porslin, skänkta av privatpersoner, för att få in pengar till sin verksamhet. Föreningen bokför inte gåvorna löpande med stöd av 5 kap. 1 § BFL. De varor som finns kvar på balansdagen redovisas till ett uppskattat sammanvägt nettoförsäljningsvärde. Vid föregående års utgång värderades varulagret till 320 000 kr och vid årets utgång till 400 000 kr. Under räkenskapsåret har föreningen sålt varor för 1 273 000 kr.
Varulagrets värde är högre vid räkenskapsårets utgång än ingång. Det innebär att varulagerförändringen, 80 000 kr (400 000 – 320 000), redovisas som intäkt av gåva. Hade varulagrets värde varit lägre, hade varulagerförändringen i stället redovisats som kostnad i posten Handelsvaror. Eftersom förändring av varulager avseende varor som erhållits i gåva i vissa fall ska redovisas som intäkt av gåva måste en förening som säljer både varor som skänkts och inköpta varor göra separata beräkningar för det inköpta varulagret respektive det varulager som erhållits i gåva.
Resultaträkningen År X Rörelseintäkter, lagerförändringar m.m. Gåvor 80 000 Nettoomsättning 1 273 000 Balansräkningen 31/12 år X Varulager m.m. Handelsvaror 400 000
Punkterna 4.29, 6.26, 9.3, 9.12 och 12.20 Exempel till Kapitel 15 – Eget kapital och obeskattade reserver