Exempel till kapitel 11 – Finansiella anläggningstillgångar

Ett företag köper 1 000 aktier i det noterade företaget XYZ för 90 kr/aktie. Courtage i samband med köpet är 2 000 kr. Aktierna har gått upp i värde och betalkursen på balansdagen är 110 kr/aktie.

Finansiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde. I det värdet ingår utgifter som är hänförliga till förvärvet, t.ex. courtage. Värdering till Exempel till Kapitel 11 – Finansiella anläggningstillgångar verkligt värde är inte tillåtet. Aktiernas värde får inte skrivas upp. En värdestegring får ingen effekt i resultaträkningen förrän aktierna säljs. Däremot får en orealiserad förlust genomslag i resultaträkningen vid nedskrivning av aktiernas värde.

Balansräkningen 31/12 år X Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav 92 000 Noter till balansräkningen Se exempel 18 c.

Punkterna 11.7 och 11.9 samt 4 kap. 6 § ÅRL För aktiebolag och ekonomiska föreningar se även punkt 11.24 respektive punkt 11.25

Ett företag köper den 1 maj 1 000 aktier i det noterade företaget ABC för 55 kr/aktie inklusive courtage. Den 15 maj lämnar ABC en utdelning på 5 kr/aktie. Syftet med innehavet är långsiktigt.

Utdelning som ingår i inköpspriset behöver inte minska anskaffningsvärdet på aktierna.

Resultaträkningen År X Finansiella poster Resultat från övriga finansiella anläggningstillgångar 5 000 Balansräkningen 31/12 år X Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav 55 000 Noter till balansräkningen Se exempel 18 c.

Punkt 11.10 Exempel till Kapitel 11 – Finansiella anläggningstillgångar

Ett företag köper aktier i det noterade företaget DEF. Köpen görs som en långsiktig placering och vid tre olika tillfällen enligt följande: 500 aktier köps den 5 mars för 23 kr/aktie 2 000 aktier köps den 7 maj för 27 kr/aktie 1 000 aktier köps den 29 juni för 29 kr/aktie Den 10 oktober säljs 1 500 aktier för 35 kr/aktie. Betalkursen på balansdagen är 33 kr.

Anskaffningsvärdet på aktier av samma slag ska beräknas enligt genomsnittsmetoden. Det realisationsresultat som inkluderas i resultaträkningen beräknas med utgångspunkt i det genomsnittliga anskaffningsvärdet på de aktier företaget innehar. Totalt innehar företaget 3 500 aktier (500 + 2 000 + 1 000). Anskaffningsvärdet beräknas på följande sätt: Tidpunkt Antal aktier Pris Totalt anskaffningsvärde 5 mars 500 23 11 500 7 maj 2 000 27 54 000 29 juni 1 000 29 29 000 Totalt 3 500 94 500 Genomsnittligt värde per aktie är 27 kr (94 500/3 500). Realisationsresultat i samband med försäljning blir 8 kr (35 – 27) per aktie eller totalt 12 000 kr (8 × 1 500).

Resultaträkningen År X Finansiella poster Resultat från övriga finansiella anläggningstillgångar 12 000 Balansräkningen 31/12 år X Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav 54 000 Noter till balansräkningen Se exempel 18 c.

Punkt 11.14 Exempel till Kapitel 11 – Finansiella anläggningstillgångar

Ett företag köper den 1 juni en statsobligation med ett nominellt värde på 1 miljon kr. Kupongräntan uppgår till 4 % och betalas halvårsvis den 31 december och den 30 juni. Företaget betalar 1 016 667 kr för obligationen. Årsredovisning upprättas per den 31 december.

När företaget köper obligationen betalar man för den ränta som har ackumulerats under perioden den 1 januari till den1 juni. Den ackumulerade räntan uppgår till 16 667 kr (1 000 000 × 0,04 × 5/12). Den ackumulerade (upplupna) räntan ska inte ingå i anskaffningsvärdet för obligationen. Totalt kommer företaget att få 40 000 kr utbetalat i ränta under året. Årets ränteintäkt blir 23 333 kr (40 000 – 16 667) vilket motsvarar 7 månaders ränta.

Resultaträkningen År X Finansiella poster Resultat från övriga finansiella anläggningstillgångar 23 333 Balansräkningen 31/12 år X Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav 1 000 000 Noter till balansräkningen Se exempel 18 c.

Punkt 11.10

Ett företag köper den 1 januari år 2 en statsobligation till överkurs. Det innebär att mer än det nominella värdet betalas och att överkursen inte utgörs av upplupen ränta. I det aktuella fallet görs köpet direkt efter ränteutbetalningen. Nominellt värde på obligationen är 1 000 000 kr. Företaget betalar 1 040 000 kr. Kvarvarande löptid på obligationen är 4 år. Kupongräntan är 5 %, dvs. ränteutbetalningen är 50 000 kr (1 000 000 × 0,05) per år. Årsredovisning upprättas per den31 december. Exempel till Kapitel 11 – Finansiella anläggningstillgångar

Obligationens anskaffningsvärde är 1 040 000 kr. Det redovisade värdet på obligationen ska under de fyra åren, från anskaffningstidpunkten till inlösentidpunkten, minska från 1 040 000 kr till 1 000 000 kr. Skillnaden, dvs. 40 000 kr, ska minska ränteintäkten under den tid företaget innehar obligationen. Det finns olika metoder för hur överkursen på 40 000 kr ska fördelas. Kommentaren till punkt 11.16 anger att det kan ske linjärt. Det innebär att ränteintäkten minskas med 10 000 kr (40 000/4) per år. Därmed minskar också obligationens värde med 10 000 kr per år.

Resultaträkningen År 3 År 2 Finansiella poster Resultat från övriga finansiella anläggningstillgångar 40 000 40 000 Balansräkningen 31/12 år 3 31/12 år 2 Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav 1 020 000 1 030 000 Noter till balansräkningen Se exempel 18 c.

Punkt 11.16

Ett företag köper den 1 juli år 1 en s.k. nollkupongare. Kvarvarande löptid på obligationen är 3 år, nominellt värde 1 000 000 kr och inköpspriset 820 000 kr. Årsredovisning upprättas per 31 december.

En nollkupongare är en obligation som inte ger någon ränta. Därför säljs den med rabatt. Rabatten är 180 000 kr (1 000 000 – 820 000). Av kommentaren till punkt 11.16 framgår att en sådan rabatt kan redovisas som ränteintäkt linjärt under tiden fram till dess obligationen löses in. Kvarvarande löptid är 3 år och räntan blir därför 60 000 kr (180 000/3) per år. Betalning för ränteintäkten erhålls först i samband med inlösen av obligationen den 30 juni år 4, vilket gör att räntan adderas löpande till obligationens värde. Exempel till Kapitel 11 – Finansiella anläggningstillgångar I årsredovisningen år 1 ska anskaffningsvärdet ökas med 30 000 kr (60 000 × 6/12).

Resultaträkningen År 1 Finansiella poster Resultat från övriga finansiella anläggningstillgångar 30 000 Balansräkningen 31/12 år 1 Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav 850 000 Noter till balansräkningen Se exempel 18 c.

Punkt 11.16

Ett företag äger följande finansiella anläggningstillgångar (belopp i tkr):

Företaget har ett ingående eget kapital som överstiger 250 000 kr.

Posten Andelar i koncernföretag bedöms den 31 december år 2 ha ett värde på 0 kr och ska därför skrivas ned med 100 000 kr till 0 kr. Varje enskild anläggningstillgång prövas individuellt. Efter nedskrivningen av posten Andelar i koncernföretag understiger kvarvarande värdenedgång på företagets finansiella tillgångar, dvs. värdenedgången på posten Fordringar i koncernföretag, 25 000 kr varför någon ytterligare nedskrivning inte behöver göras. Exempel till Kapitel 11 – Finansiella anläggningstillgångar Även posten Andra långfristiga värdepappersinnehav tas upp till redovisat värde vid årets början eftersom värdering till verkligt värde inte är tillåtet.

Resultaträkningen År 2 År 1 Finansiella poster Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar -100 000 0 Balansräkningen 31/12 år 2 31/12 år 1 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 0 100 000 Fordringar hos koncernföretag 100 000 100 000 Andra långfristiga värdepappersinnehav 100 000 100 000 Noter till balansräkningen Se exempel 18 c.

Punkterna 11.7, 11.20, 11.26, 19.8 och 19.21

Ett företag äger följande finansiella anläggningstillgångar (belopp i tkr):

Företaget har ett ingående eget kapital som överstiger 250 000 kr. Exempel till Kapitel 11 – Finansiella anläggningstillgångar

Värdenedgången på varje enskild finansiell anläggningstillgång understiger 25 000 kr. Trots att ingen enskild anläggningstillgång har minskat med 25 000 kr uppgår ändå den kollektiva värdeminskningen till mer än 25 000 kr. Varje enskild anläggningstillgång skrivs ned individuellt med 10 000 kr.

Resultaträkningen År 2 År 1 Finansiella poster Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar -30 000 X Balansräkningen 31/12 år 2 31/12 år 1 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 90 000 100 000 Fordringar hos koncernföretag 90 000 100 000 Andra långfristiga värdepappersinnehav 90 000 100 000 Noter till balansräkningen Se exempel 18 c.

Punkterna 11.20, 11.26, 19.8 och 19.21

Ett företag äger följande finansiella anläggningstillgångar (belopp i tkr):

Exempel till Kapitel 11 – Finansiella anläggningstillgångar

Företaget har ett ingående eget kapital som överstiger 250 000 kr.

Finansiella anläggningstillgångar ska värderas var och en för sig utom en värdepappersportfölj som ska ses som en tillgång. Aktierna i DB 1 och DB 2 skrivs ned individuellt och värdepappersportföljen kollektivt.

Resultaträkningen År 2 År 1 Finansiella poster Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar -100 000 X Balansräkningen 31/12 år 2 31/12 år 1 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 120 000 200 000 Fordringar hos koncernföretag 100 000 100 000 Andra långfristiga värdepappersinnehav 130 000 150 000 Andra långfristiga fordringar 220 000 220 000 Noter till balansräkningen Se exempel 18 c.

Punkterna 11.6, 11.20, 11.26, 19.8 och 19.21