Exempel till kapitel 6 – Rörelseintäkter

Ett företag säljer en vara. Enligt avtalet eller enligt särskilda regler som gäller vid försäljningen, t.ex. vid hemförsäljning, har köparen rätt att inom en viss tid ångra köpet och få pengarna tillbaka, så kallat öppet köp.

Förutom de risker som normalt finns vid en försäljning tillkommer vid så kallat öppet köp risken att köparen utnyttjar ångerrätten. Avgörande för hur detta ska redovisas blir hur stor risken är. Inom detaljhandeln är öppet köp vanligt och statistiken över hur många varor som lämnas tillbaka är god. Säljaren kan därför redovisa en intäkt vid försäljningen samt en avsättning för köparens ångerrätt.

I årsredovisningen redovisas intäkten samma år som försäljningen även om öppet köp gäller. Pröva om en avsättning för returerna ska göras enligt kapitel 16.

Punkterna 6.6, 6.7, 16.2 och 16.7

Försäljningsavtalet innehåller villkor att säljaren ska leverera och installera varan.

Börja med att bestämma om installationen utgör en väsentlig del av försäljningsavtalet. Är installationen en mindre rutininsats ska den inte ses som en väsentlig del av varuförsäljningen varför hela försäljningen redovisas enligt reglerna för varuförsäljning. Är installationen det väsentliga ska varuförsäljningen redovisas enligt reglerna för tjänsteuppdrag. Kan installationen utföras direkt vid leverans är det normalt en mindre rutininsats varför intäkten redovisas när varan levererats även om installationen inte är utförd. Är installationen däremot en väsentlig del av varuförsäljningen redovisas intäkten först efter det att varan installerats.

Avvakta med att intäktsredovisa till dess varan installerats om inte installationen är en mindre rutininsats, t.ex. installation av en fabrikstestad tvättmaskin där installationen endast består i att ansluta el och vatten.

Punkt 6.7

Ett företag säljer en vara. I priset ingår även rätt till service. Den del av priset som avser service är väsentlig och går att identifiera separat.

Eftersom priset för servicen är väsentligt och går att identifiera separat ska intäkten från serviceavtalet redovisas skilt från huvudavtalet (försäljningsavtalet). Serviceavtalet är ett uppdrag med ett obestämt antal aktiviteter under en överenskommen tidsperiod. Det går inte att förutse att uppdraget innehåller någon aktivitet som är dominerande.

Inkomst som avser service redovisas som intäkt linjärt under avtalstiden. Den del som tjänats in under räkenskapsåret ska redovisas som intäkt i årsredovisningen.

Punkterna 6.2, 6.6 och 6.11

Ett konsultföretag har avtalat med en kund om att utföra ett tjänsteuppdrag fr.o.m. den 1 juli år 1 t.o.m. den 30 juni år 2. Konsultföretaget har rätt att fakturera 500 kr per timme för utfört arbete månadsvis i efterskott. Den 31 december år 1 har konsultföretaget utfört arbete åt kunden med sammanlagt 50 timmar, varav 40 timmar har fakturerats medan 10 timmar som avser utfört arbete under december år 1 faktureras i januari år 2.

Utfört uppdrag per 31/12 25 000 kr Fakturerat per 31/12 -20 000 kr Fordran 5 000 kr Sammanställningen visar att konsultföretaget har en fordran på kunden som motsvarar värdet av det arbete som företaget utfört men inte fakturerat. Värdet på fordran uppgår till 5 000 kr eftersom företaget utfört 10 timmar arbete à 500 kr som inte fakturerats.

Resultaträkningen År 1 Rörelseintäkter, lagerförändringar m.m. Nettoomsättning 25 000 Balansräkningen 31/12 år 1 Kortfristiga fordringar Upparbetad men ej fakturerad intäkt 5 000

Punkterna 6.13 och 6.14

Ett konsultföretag har avtalat att utföra ett tjänsteuppdrag till ett fast pris på 90 000 kr. Arbetet påbörjas år 1 och beräknas vara avslutat år 2. Av företagets anställda är det två personer som utför det aktuella arbetet. Deras månadslön är 25 000 kr respektive 18 000 kr. Företaget har i sin kalkyl beräknat att dessa kommer att utföra 100 timmar vardera på det aktuella uppdraget. Utgifter för resor beräknas till 15 000 kr. Därutöver tillkommer indirekta utgifter som beräknats till 30 % av lönekostnaden. (Dessa indirekta kostnader får räknas med när företaget bedömer färdigställandegraden.) Företaget beräknar utgiften för en arbetstimme enligt följande: + Månadslön/165 timmar (bedömd normal arbetstid) + Arbetsgivaravgifter 45 % = Total utgift per arbetstimme Företagets totalt beräknade utgifter för att utföra uppdraget uppgår enligt nedanstående kalkyl till 64 140 kr vilket innebär en beräknad vinst på 25 860 kr. Anställd A 100 tim. à 220 kr 22 000 kr Anställd B 100 tim. à 158 kr 15 800 kr Summa 37 800 kr Indirekta utgifter, 30 % 11 340 kr Utgifter för resor 15 000 kr Summa 64 140 kr Vid utgången av år 1 har nedlagd tid och nedlagda utgifter för resor registrerats på det aktuella uppdraget på följande sätt. Anställd A 40 tim. à 220 kr 8 800 kr Anställd B 70 tim. à 158 kr 11 060 kr Summa 19 860 kr Indirekta utgifter, 30 % 5 958 kr Utgifter för resor 6 000 kr Summa 31 818 kr Företaget har delfakturerat kunden med 60 000 kr. Under år 2 höjs anställd B:s månadslön till 18 250 kr och följande utgifter på det aktuella uppdraget registreras. Uppdraget slutfaktureras. Anställd A 62 tim. à 220 kr 13 640 kr Anställd B 29 tim. à 160 kr 4 640 kr Summa 18 280 kr Indirekta utgifter, 30 % 5 484 kr Utgifter för resor 9 400 kr Summa 33 164 kr

Huvudregeln (successiv vinstavräkning) År 1 beräknas först färdigställandegraden. I ett fall som detta beräknas normalt färdigställandegraden utifrån relationen mellan de utgifter som lagts ned i projektet på balansdagen och de beräknade totala projektutgifterna. Färdigställandegraden blir 49,6 % (31 818/64 140). Därefter beräknas den intäkt som ska redovisas genom att kontraktssumman multipliceras med färdigställandegraden. Slutligen beräknas den fordran eller skuld företaget har till kunden genom att det belopp som redovisats som intäkt till följd av uppdraget jämförs med vad företaget har fakturerat kunden. Skillnaden blir en fordran eller en skuld. I resultaträkningen år 1 redovisas 44 640 kr (90 000 × 0,496) som intäkt i posten Nettoomsättning. Utgifter för personalkostnader och resor som hör till uppdraget och som lagts ner under räkenskapsåret redovisas som kostnad i respektive post i resultaträkningen. Den totala lönen redovisas i posten Personalkostnader. Att viss del av personalkostnaderna kan hänföras till just detta projekt har ingen betydelse för den externa redovisningen. Kostnaden för resorna redovisas i posten Råvaror och förnödenheter eftersom det är en rörlig kostnad som direkt kan hänföras till produktionen av tjänsten. I balansräkningen år 1 ska företaget redovisa en skuld i posten Fakturerad men ej upparbetad intäkt på 15 360 kr som beräknas enligt följande: Intäktsfört i resultaträkningen 44 640 kr Fakturerat -60 000 kr Skuld 15 360 kr År 2 är uppdraget färdigställt och resterande intäkter och kostnader redovisas.

Huvudregeln Resultaträkningen År 2 År 1 Rörelseintäkter, lagerförändringar m.m. Nettoomsättning 45 360 44 640 Summa rörelseintäkter, lagerförändringar m.m. 45 360 44 640 Rörelsekostnader Råvaror och förnödenheter -9 400 -6 000 Övriga externa kostnader -5 484 -5 958 Personalkostnader -18 280 -19 860 Summa rörelsekostnader -33 164 -31 818 Rörelseresultat 12 196 12 822 Balansräkningen 31/12 år 2 31/12 år 1 Kortfristiga skulder Fakturerad men ej upparbetad intäkt 0 15 360 Noter om redovisningsprinciper Tjänste- och entreprenaduppdrag Företagets intäkter från uppdrag till fast pris redovisas enligt huvudregeln.

Alternativregeln Alternativregeln innebär att företaget vinstavräknar först när arbetet väsentligen är fullgjort. Av förutsättningarna framgår att företaget fullgjort cirka hälften av arbetet varför vinstavräkning inte ska göras år 1. Fram till dess företaget vinstavräknar år 2 ska nedlagda utgifter minus fakturering till kund redovisas i posten Pågående arbete för annans räkning i balansräkningen. Företaget har år 1 fakturerat mer än vad de nedlagda utgifterna uppgår till och redovisar därför en skuld i posten Pågående arbete för annans räkning under rubriken Kortfristiga skulder. De utgifter som lagts ned i projektet på balansdagen år 1 ska tillgångsföras i balansräkningen och redovisas som en justeringspost i posten Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor och pågående arbete för annans räkning. I detta fall uppgår utgifterna till 31 818 kr (företaget har valt att räkna med indirekta utgifter). Någon nettoomsättning ska inte redovisas i och med att någon resultatavräkning inte ska göras. År 2 är uppdraget fullgjort och ska vinstavräknas. Hela inkomsten från uppdraget redovisas som intäkt i posten Nettoomsättning. Föregående års aktiverade nedlagda utgifter återförs som en negativ justeringspost i posten Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor och pågående arbete för annans räkning, i detta fall 31 818 kr. De utgifter som lagts ned i projektet under år 1 respektive år 2 redovisas som kostnader respektive år. Detta gör att resultatet år 1 blir 0 (ingen vinstavräkning görs) och år 2 redovisas hela vinsten från uppdraget.

Alternativregeln Resultaträkningen År 2 År 1 Rörelseintäkter, lagerförändringar m.m. Nettoomsättning 90 000 0 Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor och pågående arbete för annans räkning -31 818 31 818 Summa rörelseintäkter, lagerförändringar m.m. 58 182 31 818 Rörelsekostnader Råvaror och förnödenheter -9 400 -6 000 Övriga externa kostnader -5 484 -5 958 Personalkostnader -18 280 -19 860 Summa rörelsekostnader -33 164 -31 818 Rörelseresultat 25 018 0 Balansräkningen 31/12 år 2 31/12 år 1 Kortfristiga skulder Pågående arbete för annans räkning 0 28 182 Noter om redovisningsprinciper Tjänste- och entreprenaduppdrag Företagets intäkter från uppdrag till fast pris redovisas enligt alternativregeln. Företaget räknar in indirekta utgifter i värdet för pågående arbete för annans räkning. Noter till balansräkningen Pågående arbete för annans räkning 31/12 år 2 31/12 år 1 Fakturerat belopp 0 60 000 Aktiverade nedlagda utgifter 0 -31 818 Pågående arbete för annans räkning 0 28 182

Huvudregeln: punkterna 6.15–6.17, 6.21 och 18.5 Alternativregeln: punkterna 6.15, 6.22–6.25, 18.5, 18.6 och 18.12

Ett tjänsteproducerande företag har avtalat att utföra ett tjänsteuppdrag till ett fast pris på 100 000 kr. Arbetet påbörjas år 1 och beräknas vara avslutat år 2. Företaget beräknar de totala löneutgifterna till 40 000 kr och övriga direkta rörliga utgifter till 20 000 kr (utgifter för underkonsult m.m.). Företaget beräknar de indirekta utgifterna till 25 % av lönen. Kalkylen är följande: Total uppdragsinkomst 100 000 kr Totala löneutgifter -40 000 kr Totala övriga direkta rörliga utgifter -20 000 kr Indirekta utgifter -10 000 kr Uppdragsresultat 30 000 kr Företaget tillämpar huvudregeln vid redovisning av pågående arbeten. Det aktuella uppdraget genomförs i fem faser. Varje fas kan ta olika lång tid, men utgör enligt företagets bedömning ungefär lika stor del av det totala projektet. Företaget har därför valt att beräkna färdigställandegraden utifrån hur långt respektive fas är fullgjord. Vid utgången av år 1 är tre faser fullgjorda och av den fjärde fasen beräknas 25 % vara fullgjord. Företaget uppskattar färdigställandegraden till 65 % (3,25/5). Vid utgången av år 1 har nedlagd tid och nedlagda utgifter registrerats på det aktuella uppdraget på följande sätt: Löneutgifter 12 600 kr Övriga direkta rörliga utgifter 15 850 kr Indirekta utgifter 3 150 kr Summa 31 600 kr Företaget har delfakturerat kunden 60 000 kr.

Färdigställandegraden har beräknats till 65 %. I resultaträkningen ska 65 000 kr (100 000 × 0,65) redovisas som intäkt i posten Nettoomsättning. Nedlagda utgifter under år 1 redovisas som kostnad i respektive post i resultaträkningen. I balansräkningen ska en fordran på 5 000 kr redovisas i posten Upparbetad men ej fakturerad intäkt enligt följande: Intäktsfört i resultaträkningen 65 000 kr Fakturerat -60 000 kr Fordran 5 000 kr

Resultaträkningen År 1 Rörelseintäkter, lagerförändringar m.m. Nettoomsättning 65 000 Summa rörelseintäkter, lagerförändringar m.m. 65 000 Rörelsekostnader Råvaror och förnödenheter -15 850 Övriga externa kostnader -3 150 Personalkostnader -12 600 Summa rörelsekostnader -31 600 Rörelseresultat 33 400 Balansräkningen 31/12 år 1 Kortfristiga fordringar Upparbetad men ej fakturerad intäkt 5 000 Noter om redovisningsprinciper Tjänste- och entreprenaduppdrag Företagets intäkter från uppdrag till fast pris redovisas enligt huvudregeln.

Punkterna 6.15–6.17, 6.21 och 18.5

Ett företag har ett pågående uppdrag där den avtalade uppdragsinkomsten uppgår till 1 200 000 kr. På balansdagen år 1 har företaget nedlagda utgifter på 1 100 000 kr. För att slutföra uppdraget behöver företaget lägga ner ytterligare 150 000 kr i utgifter för arbete. Företaget har inte fakturerat kunden några förskott. Företagets förkalkyl: Avtalad uppdragsinkomst 1 200 000 kr Beräknade materialutgifter -400 000 kr Beräknade löneutgifter -550 000 kr Beräknad vinst 250 000 kr Vid utgången av år 1 fördelar sig nedlagda utgifter enligt följande: Material 600 000 kr Lön 500 000 kr 1 100 000 kr Företaget har räknat om kalkylen och konstaterar att uppdraget ger en förlust enligt följande: Avtalad uppdragsinkomst 1 200 000 kr Faktiska utgifter för material -600 000 kr Faktiska utgifter för lön -500 000 kr Tillkommande utgifter för lön -150 000 kr Beräknad förlust -50 000 kr

Huvudregeln (successiv vinstavräkning) Färdigställandegraden beräknas som nedlagda utgifter i förhållande till totalt beräknade utgifter för att fullgöra uppdraget, dvs. 88 % (1 100 000/1 250 000). Som intäkt redovisas 1 056 000 kr (1 200 000 × 0,88) i posten Nettoomsättning. Eftersom uppdraget sannolikt kommer att leda till förlust ska hela den beräknade förlusten redovisas som kostnad. De totala kostnaderna som ska redovisas är 1 106 000 kr, dvs. 50 000 kr högre än intäkten. I balansräkningen ska företaget redovisa en fordran i posten Upparbetad men ej fakturerad intäkt som beräknas enligt följande: Intäktsfört i resultaträkningen 1 056 000 kr Fakturerat -0 kr Fordran 1 056 000 kr Vidare ska en skuld på 6 000 kr redovisas i posten Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter enligt följande: Totalt kostnadsfört i resultaträkningen 1 106 000 kr Årets utgifter -1 100 000 kr Skuld 6 000 kr

Huvudregeln Resultaträkningen År 1 Rörelseintäkter, lagerförändringar m.m. Nettoomsättning 1 056 000 Summa rörelseintäkter, lagerförändringar m.m. 1 056 000 Rörelsekostnader Råvaror och förnödenheter -600 000 Personalkostnader -506 000 Summa rörelsekostnader -1 106 000 Rörelseresultat -50 000 Balansräkningen 31/12 år 1 Kortfristiga fordringar Upparbetad men ej fakturerad intäkt 1 056 000 Kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 6 000 Noter om redovisningsprinciper Tjänste- och entreprenaduppdrag Företagets intäkter från uppdrag till fast pris redovisas enligt huvudregeln.

Alternativregeln Ett företag som redovisar ett uppdrag till fast pris enligt alternativregeln och där uppdraget inte väsentligen är fullgjort ska redovisa en positiv justeringspost i resultaträkningen. Justeringsposten ska bestå av de utgifter under året som kan hänföras till uppdraget. Är det sannolikt att ett avtal kommer att leda till förlust ska förlusten minska postens värde oavsett om uppdraget påbörjats eller inte. Justeringsposten Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor och pågående arbete för annans räkning blir 1 050 000 kr, dvs. nedlagda utgifter 1 100 000 kr med avdrag för beräknad förlust på 50 000 kr.

Alternativregeln Resultaträkningen År 1 Rörelseintäkter, lagerförändringar m.m. Nettoomsättning 0 Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor och pågående arbete för annans räkning 1 050 000 Summa rörelseintäkter, lagerförändringar m.m. 1 050 000 Rörelsekostnader Råvaror och förnödenheter -600 000 Personalkostnader -500 000 Summa rörelsekostnader -1 100 000 Rörelseresultat -50 000 Balansräkningen 31/12 år 1 Varulager m.m. Pågående arbete för annans räkning 1 050 000 Noter om redovisningsprinciper Tjänste- och entreprenaduppdrag Företagets intäkter från uppdrag till fast pris redovisas enligt alternativregeln. Noter till balansräkningen Pågående arbete för annans räkning Aktiverade nedlagda utgifter 1 050 000 Fakturerat belopp 0 Pågående arbete för annans räkning 1 050 000

Huvudregeln: punkterna 6.17, 6.19, 6.21 och 18.5 Alternativregeln: punkterna 6.23, 6.24, 18.5 och 18.12

Ett företag äger ett patent som upplåtits till ett annat företag mot ersättning i form av royalty. Royaltyn betalas med två femtedelar när avtalet undertecknas, med ytterligare två femtedelar under avtalstiden, och med den sista femtedelen när avtalet löper ut.

Ett royaltyavtal som innebär att företaget får ett fast belopp i ersättning för att någon nyttjar patentet är redovisningsmässigt jämförbart med ett hyresavtal.

I årsredovisningarna redovisas royaltyinkomsterna som intäkt linjärt under avtalsperioden.

Punkt 6.26

Ett företag är återförsäljare för en fristående tillverkares produkter. Företaget får provision med 10 % på varornas försäljningsvärde. Villkor för att få provision är att beställda varor verkligen levererats till slutkund, men slutkunden behöver inte ha betalat varorna. Under december år 1 besöker återförsäljaren kunder och tecknar avtal om försäljningar till ett försäljningsvärde av 200 000 kr. Beställningar och provisionsanspråk skickas till tillverkaren samma månad. I februari år 2 levereras varorna till slutkund och i juni år 2 betalas provisionen, 20 000 kr, till återförsäljaren.

Återförsäljaren har enligt villkoren rätt till provision när tillverkaren levererat varorna till slutkunden, dvs. i februari år 2.

Provisionen ska intäktsredovisas hos återförsäljaren i den årsredovisning som upprättas närmast efter februari år 2. Upprättar återförsäljaren årsredovisning per den 30 april år 2 redovisas den beräknade provisionen i balansräkningen under rubriken Kortfristiga fordringar. Upprättar återförsäljaren årsredovisning per den 31 december år 1 redovisas varken intäkt från eller fordran för de aktuella försäljningarna.

Punkt 6.26

Ett företag i restaurangbranschen säljer måltidskuponger som kan användas på företagets restaurang. Kuponger som sålts köps inte tillbaka och kunderna får inte heller några pengar tillbaka om de handlar för ett lägre belopp än det som står på kupongen.

Till dess företaget har fullgjort sin prestation, dvs. serverat maten, är betalningen ett förskott. Först när kunden utnyttjat kupongen, giltighetstiden gått ut eller företaget med tillförlitlig statistik kan visa att kupongen inte kommer att användas, ska en intäkt redovisas.

I årsredovisningen redovisas en skuld i posten Förskott från kunder som motsvarar betalningen för kuponger som fortfarande är giltiga och sannolikt kommer att utnyttjas. Intäkten redovisas när den tjänats in vilket är när kunden har utnyttjat kupongen, när kupongen enligt statistik sannolikt inte kommer att användas eller när kunden inte längre har rätt att använda kupongen.

Punkt 6.6

Ett företag i friskvårdsbranschen säljer årskort som ger innehavaren en rätt att under 12 månader använda företagets anläggning.

Inkomsten från ett uppdrag med ett obestämt antal aktiviteter under en överenskommen tidsperiod redovisas som intäkt linjärt över perioden. Detta innebär att intäkten beräknas till den del av det avtalade priset som motsvarar redovisningsperiodens längd i förhållande till den totala överenskomna tidsperioden. Eftersom säljaren inte har fullgjort någon del av sin prestation endast genom att sälja årskortet är betalningen att betrakta som en förutbetald intäkt. Intäkten redovisas linjärt allteftersom nyttjandetiden löper.

I årsredovisningen redovisas en intäkt som motsvarar den tid som kortet kunnat utnyttjas i förhållande till den totala nyttjandetiden på 12 månader. Resterande del av inkomsten redovisas som en skuld i posten Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.

Punkt 6.11

En ideell förening har under räkenskapsåret fått gåvor om totalt 200 000 kr som ska användas till ett årligen återkommande sommarläger för barn och ungdomar, s.k. ändamålsbestämda medel. Föreningen har även tidigare räkenskapsår fått gåvor till samma ändamål. Vid räkenskapsårets ingång har föreningen ett balanserat överskott, inklusive föregående års överskott, på 700 000 kr varav 500 000 kr är gåvor som ännu inte använts. Räkenskapsårets överskott uppgår till 125 000 kr. Årets läger kostade 100 000 kr. Föreningen väljer att redovisa ändamålsbestämda medel i egen post i eget kapital.

En gåva ska redovisas som intäkt när den erhållits. Utgifterna för lägret redovisas som kostnad det räkenskapsår de uppstår. Den del av gåvorna som inte används under räkenskapsåret ingår i årets överskott och blir därmed en del av eget kapital. Ändamålsbestämda medel får redovisas i egen post i eget kapital. Det görs genom en omföring från posten Balanserat resultat till posten Ändamålsbestämda medel. Användning av ändamålsbestämda medel redovisas genom en omföring från posten Ändamålsbestämda medel till posten Balanserat resultat. Förändringar i eget kapital ska specificeras i förvaltningsberättelsen. Benämningen av rubriker och summeringsrader i resultaträkningen får anpassas om det bättre beskriver rubrikens eller summeringsradens innehåll. Föreningen utnyttjar denna möjlighet.

Resultaträkningen År 2 Föreningens intäkter Gåvor 200 000 Föreningens kostnader Övriga externa kostnader -100 000 Balansräkningen 31/12 år 2 31/12 år 1 Eget kapital Ändamålsbestämda medel 600 000 500 000 Balanserat resultat 100 000 100 000 Årets resultat 125 000 100 000 Summa eget kapital 825 000 700 000 Specifikation av förändringar i eget kapital i förvaltningsberättelsen Ändamåls- Balanserat Årets Totalt bestämda resultat resultat medel Belopp vid årets ingång 500 000 100 000 100 000 700 000 Omföring föregående års 100 000 -100 000 resultat Tillkommande 200 000 -200 000 ändamålsbestämda medel Användning av -100 000 100 000 ändamålsbestämda medel Årets resultat 125 000 125 000 Belopp vid årets utgång 600 000 100 000 125 000 825 000

Punkterna 3.5, 4.28, 4.29, 4.31, 6.26 och 15.23B samt 6 kap. 2 § andra stycket ÅRL

En ideell förening som fakturerar sina medlemsavgifter, skickar i november år 1 ut fakturor på medlemsavgifter för år 2. Totalt faktureras 2 500 000 kr. På balansdagen har 2 000 000 kr inbetalats.

Medlemsavgifter ska redovisas som intäkt linjärt över den period de avser. Eftersom de inbetalda medlemsavgifterna, 2 000 000 kr, avser år 2 är betalningarna att betrakta som en förutbetald intäkt. De obetalda medlemsavgifterna ska inte redovisas i årsredovisningen år 1 eftersom medlemmarna inte är bundna att betala medlemsavgiften. Föreningen har därför ingen fordran.

Balansräkningen 31/12 år 1 Kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2 000 000

Punkt 6.40

En ideell förening har genom testamente fått en fastighet. Fastighetens taxeringsvärde är 1 250 000 kr, varav 750 000 kr avser byggnad och 500 000 kr mark. Fastigheten ska användas i föreningens verksamhet. Byggnaden beräknas ha en nyttjandeperiod på 50 år.

Vid förvärv genom testamente eller gåva är inkomsten tillgångens anskaffningsvärde. Anskaffningsvärdet för en anläggningstillgång som förvärvas genom testamente eller gåva är marknadsvärdet. För fastigheter får föreningen utgå ifrån att marknadsvärdet motsvarar taxeringsvärdet multiplicerat med 1,33. Anskaffningsvärdet för en fastighet som vid förvärvet består av både byggnad och mark ska normalt fördelas på byggnad och mark enligt taxeringsvärdets fördelning. Anskaffningsvärdet för byggnaden blir 997 500 kr (750 000 × 1,33) och marken 665 000 kr (500 000 × 1,33). I resultaträkningen redovisar föreningen en intäkt i posten Gåvor på 1 662 500 kr (997 500 + 665 000) det räkenskapsår föreningen blir ägare till fastigheten. Föreningen redovisar även avskrivning på byggnaden med 2 % av 997 500 kr, vilket innebär en avskrivning på 19 950 kr. Vid samma tidpunkt redovisas värdet på byggnaden (efter avskrivning) och marken i balansräkningen. Benämningen av rubriker och summeringsrader i resultaträkningen får anpassas om det bättre beskriver rubrikens eller summeringsradens innehåll. Föreningen utnyttjar denna möjlighet.

Resultaträkningen År X Föreningens intäkter Gåvor 1 662 500 Föreningens kostnader Avskrivningar -19 950 Balansräkningen 31/12 år X Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 1 642 550 Noter om redovisningsprinciper Avskrivning Tillämpad avskrivningstid: Byggnader 50 år Noter till balansräkningen Byggnader och mark Anskaffningsvärde 1 662 500 Årets avskrivningar -19 950

Punkterna 3.5, 4.29, 6.5, 6.26, 9.11, 10.11, 10.20, 10.31, 18.4 och 18.10 samt 5 kap. 8 § ÅRL

En ideell förening får i oktober år 1 ett bidrag på 2 500 000 kr från sitt riksförbund för ett projekt som ska pågå från den 1 november år 1 till den 31 april år 2. Föreningen bedömer att den kan uppfylla villkoren för bidraget och att kostnaderna för projektet kommer att fördela sig linjärt över projekttiden.

Eftersom föreningen bedömer att den kan uppfylla villkoren för bidraget ska det redovisas som intäkt. Ett bidrag som avser att täcka kostnader ska redovisas som intäkt samma räkenskapsår som det år kostnaderna avser. Avser bidraget kostnader under flera räkenskapsår ska bidraget fördelas och redovisas som intäkt under dessa räkenskapsår. Ett bidrag som erhålls till föreningens verksamhet och som ska redovisas som intäkt, redovisas i posten Bidrag. Föreningen redovisar 833 000 kr (2 500 000 × 2/6) som intäkt år 1. Den del som hänför sig till år 2 redovisas som övrig skuld. Benämningen av rubriker och summeringsrader i resultaträkningen får anpassas om det bättre beskriver rubrikens eller summeringsradens innehåll. Föreningen utnyttjar denna möjlighet .

Resultaträkningen År 1 Föreningens intäkter Bidrag 833 000 Balansräkningen 31/12 år 1 Kortfristiga skulder Övriga skulder 1 677 000

Punkterna 3.5, 4.29, 6.27–6.30 och 6.41

Ett utbildningsföretag tar år 1 fram en standardiserad utbildning som marknadsförs mot företag via företagets webbplats. Utgiften för att ta fram och marknadsföra utbildningen består av lön till företagets anställda om 15 000 kr samt ersättning till en extern konsult om 25 000 kr. Företagets anställda sköter administrationen, dvs. hanterar bokning av lokaler, skriver ut kurshäften som ska användas under utbildningen m.m. År 1 får företaget ett uppdrag att genomföra utbildningen vid tre tillfällen. Det första utbildningstillfället genomförs år 1 och de andra två tillfällena under år 2. Enligt avtalet får företaget 300 000 kr för att utföra uppdraget. 60 procent av arvodet för utbildningen ska betalas år 1. Utbildningarna genomförs i en lokal som företaget hyr. Lokalhyran uppgår till 10 000 kr per tillfälle. Företaget anlitar även den externa konsulten som kursledare för samtliga kurstillfällen. Enligt avtalet får konsulten totalt 90 000 kr för det uppdraget. Konsulten har rätt att fakturera och få betalt för halva arvodet, 45 000 kr, i anslutning till det första utbildningstillfället år 1. Det resterande arvodet faktureras och betalas år 2. I anslutning till respektive utbildningstillfälle skriver företagets anställda ut kurshäften, m.m. Utgiften för lönerna uppgår till 10 000 kr år 1 och 8 000 kr år 2. År 1 Inbetalt kursarvode 180 000 kr Lokalhyra 10 000 kr Lön (15 000 + 10 000) 25 000 kr Material 5 000 kr Konsult (25 000 + 45 000) 70 000 kr År 2 Inbetalt kursarvode 120 000 kr Lokalhyra 20 000 kr Lön 8 000 kr Material 10 000 kr Konsult 45 000 kr

Inkomsten från en standardiserad tjänst ska redovisas som intäkt linjärt över den period som tjänsten utförs. Om avtalet innebär att tjänsten ska utföras vid flera tillfällen ska inkomsten redovisas som intäkt linjärt över respektive period som tjänsten utförs. Utgifterna för de anställdas löner redovisas som kostnad när prestationen har utförts. Detsamma gäller utgiften för konsultens arbete med att ta fram och marknadsföra utbildningen eftersom utgiften inte direkt kan hänföras till inkomsten för utbildningen. Utgifterna för konsultens arvode som kursledare, hyran av lokalen och för material kan hänföras till inkomsten för utbildningen och redovisas som kostnad samma räkenskapsår som inkomsten redovisas som intäkt. I resultaträkningen redovisar företaget en intäkt om 100 000 kr (300 000/3) år 1 och 200 000 kr (300 000 – 100 000) år 2. I posten Övriga externa kostnader redovisas 25 000 kr år 1. I posten Personalkostnad redovisar företaget 25 000 kr (15 000 + 10 000) år 1 och 8 000 kr år 2. I posten Råvaror och förnödenheter redovisar företaget följande: År 2 År 1 Kostnad för konsult 60 000 kr 30 000 kr Lokalhyra 20 000 kr 10 000 kr Material 10 000 kr 5 000 kr Summa 90 000 kr 45 000 kr I balansräkningen år 1 redovisar företaget en fordran på 15 000 kr (45 000 – 30 000) i posten Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter avseende den kostnad för konsulten som ska redovisas år 2. Företaget redovisar en skuld på 80 000 kr (180 000 – 100 000) i posten Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter för den del av inkomsten som ska redovisas som intäkt år 2.

Resultaträkningen År 2 År 1 Rörelseintäkter, lagerförändringar m.m. Nettoomsättning 200 000 100 000 Summa rörelseintäkter, lagerförändringar m.m. 200 000 100 000 Rörelsekostnader Råvaror och förnödenheter -90 000 -45 000 Övriga externa kostnader 0 -25 000 Personalkostnader -8 000 -25 000 Summa rörelsekostnader -98 000 -95 000 Rörelseresultat 102 000 5 000 Balansräkningen 31/12 år 2 31/12 år 1 Kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 0 15 000 Kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 0 80 000

Punkterna 6.26, 7.5, 7.10 och 7.11