18. Noter

Kapitlet innehåller regler om de upplysningar som ska lämnas i noter. Enligt punkt 3.2 ska noterna placeras efter balansräkningen. För företag som ingår i en koncern eller äger andelar i intresseföretag eller i gemensamt styrda företag finns dessutom regler om noter i kapitel 19. Kapitlet anger de notupplysningar som ett företag ska lämna. Har ett företag inget att redovisa i en notupplysning, behöver upplysningen inte lämnas. Exempelvis behöver ett företag utan anställda inte lämna någon upplysning om medelantalet anställda. Inget hindrar att företaget lämnar fler upplysningar än vad som krävs. Under rubrikerna Särskilda regler för ekonomiska föreningar och Särskilda regler för ideella föreningar finns endast kommentarer.

Noter som avser redovisningsprinciper och övriga noter behöver inte knytas till en viss post.

Genom upplysningen enligt punkt 18.3 a får användare av årsredovisningen information om vilka regler och principer som företaget tillämpat vid upprättandet av årsredovisningen. Upplysningen kan t.ex. utformas enligt följande: ”Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2016:10) om årsredovisning i mindre företag.” Kravet på upplysning om tillämpade värderingsprinciper omfattar även följande upplysningar: • Grunderna för avskrivning, se 5 kap. 8 § andra stycket ÅRL och punkt 18.4. • Skälen för tillämpad avskrivningstid på goodwill, se 5 kap. 9 § ÅRL. • Tillämpad redovisningsmetod för tjänste- och entreprenaduppdrag till fast pris, se punkt 18.5. • Om företaget räknar in indirekta utgifter i värdet för pågående arbete för annans räkning, se punkt 18.6. • Om företaget räknar in indirekta tillverkningskostnader i anskaffningsvärdet för egentillverkade varor, se punkt 18.7. • Om företaget tillämpat förenklingsregeln vid rättelse av fel, se punkt 18.7A. Några ytterligare upplysningar om redovisningsprinciper än de ovan uppräknade behöver inte lämnas. Exempel 18 a visar hur upplysningen om redovisningsprinciper kan utformas.

Första stycket i punkten innebär t.ex. att företaget bara behöver lämna en enda upplysning avseende posten Maskiner och andra tekniska anläggningar även om posten består av flera olika maskiner och tekniska anläggningar. Ett företag som upprättar en balansräkning i förkortad form slår samman vissa poster. Exempelvis får posten Maskiner och andra tekniska anläggningar och vissa andra poster slås samman till posten Materiella anläggningstillgångar. Upplysningarna om grunden för avskrivningarna ska dock lämnas för var och en av posterna, trots att de slagits samman till en enda post. För goodwill ska även skälen till valet av avskrivningstid anges. Goodwill kan t.ex. uppkomma vid inkråmsförvärv. Exempel 18 a visar hur upplysningen om avskrivningar kan utformas.

Exempel 18 a och 6 e visar hur upplysningarna kan utformas. Ett företag som tillämpar alternativregeln på uppdrag till fast pris ska även upplysa om storleken på nedlagda utgifter och fakturerat belopp, se punkt 18.12 och exempel 6 e.

Exempel 18 a och 12 a visar hur upplysningen kan utformas.

Enligt andra meningen i punkt 2.12 ska ett fel rättas genom att de ingående balanserna för räkenskapsåret räknas om. Ett företag kan dock välja att tillämpa förenklingsregeln i punktens tredje mening och redovisa effekten av rättelsen i resultat- eller balansräkningen. Företag som har tillämpat förenklingsregeln ska lämna en upplysning om att den har tillämpats. Upplysningen kan t.ex. utformas enligt följande. ”Företaget har rättat fel genom att redovisa effekterna av rättelsen i resultaträkningen för innevarande år.” Avvikelser från de grundläggande redovisningsprinciperna

Enligt punkt 2.1B får ett företag avvika från de grundläggande redovisningsprinciperna som anges i 2 kap. 4 § första stycket ÅRL endast när det anges i det allmänna rådet. Upplysningar om avvikelserna behöver inte lämnas. Bristande jämförbarhet vid ändrade principer

Ett företag som ändrat principerna för värdering till någon av de metoder som anges i det allmänna rådet ska inte räkna om posterna för det närmast föregående räkenskapsåret, se punkt 2.5. Enligt 3 kap. 5 § fjärde stycket ÅRL ska ett mindre företag som inte räknar om jämförelsetalen lämna upplysning om den bristande jämförbarheten i not. Upplysningen kan t.ex. utformas enligt följande: ”Från och med detta räkenskapsår nuvärdeberäknar företaget avsättningarna eftersom det ger en bättre redovisning. Föregående års avsättningar nuvärdeberäknades inte. Den ändrade principen innebär att avsättningarna redovisas till ett lägre belopp och har därmed gett en positiv resultateffekt innevarande år. Jämförelsetalen har inte räknats om.”

I det fall ett företag fått Bolagsverkets dispens från kravet att ange nettoomsättning, rekommenderar Bolagsverket att företaget i årsredovisningen hänvisar till datum för beslutet och beslutets ärendenummer.

Exceptionella intäkter och kostnader är sådana intäkter och kostnader som på grund av sin storlek eller förekomst avviker markant från vad som normalt förekommer i företaget. De är ofta av engångskaraktär. Det är ovanligt att intäkter eller kostnader är exceptionella endast på grund av sin storlek. Ofta är de exceptionella både på grund av sin storlek och sin förekomst. Intäkter och kostnader som är exceptionella i fråga om förekomst kan t.ex. vara intäkter och kostnader som uppkommer vid nedskrivning, omstrukturering eller en uppgörelse i en rättstvist. Upplysningar ska lämnas om arten och storleken av varje typ av intäkt eller kostnad. Ett företag som skrivit ned två olika anläggningstillgångar lämnar upplysning om att det gjort nedskrivningar på anläggningstillgångar och anger det totala beloppet på nedskrivningarna. Ett företaget som både gjort nedskrivningar och haft kostnader till följd av en rättstvist lämnar upplysning om arten och storleken av nedskrivningarna respektive rättstvisten. Exempel 18 b visar hur upplysningen kan utformas.

Enligt 5 kap. 8 § ÅRL ska en upplysning lämnas för varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen. I upplysningen ingår även tillgångar som är helt avskrivna förutsatt att de inte har utrangerats. Ett företag som upprättar en balansräkning i förkortad form slår samman vissa poster. Exempelvis får posten Maskiner och andra tekniska anläggningar och vissa andra poster slås samman till posten Materiella anläggningstillgångar. Upplysningarna om grunden för avskrivningarna ska dock lämnas för var och en av posterna, trots att de slagits samman till en enda post. Exempel 18 c visar hur upplysningen kan utformas som en tabell. Har tillgångar anskaffats med bidrag ska uppgiften om anskaffningsvärde avse tillgångarnas redovisade anskaffningsvärde. Anskaffningsvärdet ska således anges efter avdrag för bidraget. Fordringar

Ett företag som har lämnat lån till en styrelseledamot eller verkställande direktör ska lämna upplysningar om • storleken av lämnade lån, • huvudsakliga lånevillkor, • räntesatser, • under räkenskapsåret återbetalda belopp, och • vilken anknytning personen har till företaget. Enligt 5 kap. 18 § andra stycket sista meningen ÅRL ska upplysning lämnas om företaget under räkenskapsåret helt eller delvis har skrivit av ett lån eller avstått från att kräva in det. Med avstått avses inte endast att företaget slutgiltigt och uttryckligen har eftergett fordran, utan även att företaget har underlåtit att kräva betalning. Pågående arbete för annans räkning

Enligt punkt 6.24 ska uppdrag som inte är resultatavräknade på balansdagen redovisas i posterna Pågående arbete för annans räkning. Uppdrag med positivt saldo ska redovisas som tillgång och uppdrag med negativt saldo ska redovisas som skuld. Upplysningen enligt punkt 18.12 ska lämnas till både tillgångsposten och skuldposten Pågående arbete för annans räkning.

Upplysningen om uppskrivningsfonden ska lämnas i en tabell eller liknande uppställning. Exempel 18 d visar hur upplysningen kan utformas. Upplysningen enligt 5 kap. 11 § 4 ÅRL avser de totala anläggningstillgångarnas värde. Uppskrivning av fastigheter ökar bundet eget kapital och påverkar därför inte det beskattningsbara resultatet, varför upplysningen om hur belopp som satts av till uppskrivningsfonden har behandlats skattemässigt enligt 5 kap. 11 § 2 ÅRL inte behöver lämnas eftersom det framgår av upplysningen om redovisningsprinciper att det allmänna rådet tillämpas.

Det är endast den del av en långfristig skuld som ska betalas senare än fem år efter balansdagen som behöver anges. En kontokredit som ska betalas inom 12 månader efter balansdagen ska normalt redovisas som långfristig skuld om det är troligt att krediten förnyas och kommer att utnyttjas efter förfallodagen, se punkt 17.5 andra stycket. Den del som bedöms som långfristig ingår dock inte i upplysningsplikten om skuldposter som ska betalas senare än fem år efter balansdagen. För att underlätta en kreditanalys kan företaget lämna upplysning om avtalad kontokredit som inte är utnyttjad.

Ett exempel på när upplysning ska lämnas är när ett banklån består av både en långfristig och en kortfristig del och därför redovisas under både långfristiga och kortfristiga skulder i balansräkningen. Även i det fall ett åtagande består av olika delar som redovisas som skuld respektive avsättning ska en upplysning lämnas. Exempel 18 f visar hur upplysningen kan utformas.

Bestämmelsen omfattar såväl panter och därmed jämförliga säkerheter som har ställts för egna skulder, avsättningar och eventualförpliktelser som säkerheter ställda till förmån för någon annan, t.ex. för någon annans skuld. Någon uppdelning mellan dem behöver inte göras. Andra ställda säkerheter kan t.ex. vara värdet på kapitalförsäkringar eller andra tillgångar som ställts som säkerhet för pensionsåtaganden. Den upplysning som ska lämnas beträffande omfattningen av säkerheterna är, när en tillgång är ställd som säkerhet, tillgångens redovisade värde. När säkerhet har ställts i form av en inteckning ska, för respektive slag av inteckning, upplysningen i stället avse de ställda säkerheternas belopp. Nedan visas vilket belopp som ska anges för respektive säkerhet. Post Upplysning lämnas om Företagsinteckning beloppet på inteckningen (pantbrev som inte är ställda som säkerhet för något åtagande ska inte anges) Fastighetsinteckning beloppet på inteckningen (pantbrev som inte är ställda som säkerhet för något åtagande ska inte anges) Tillgångar med äganderättsförbehåll tillgångens redovisade värde Belånade fordringar tillgångens redovisade värde Andra ställda säkerheter tillgångens redovisade värde Exempel 18 e visar hur upplysningen kan utformas. Eventualförpliktelser

Ett legalt åtagande är ett åtagande till följd av ett avtal, lagstiftning eller annan laglig grund. Ett legalt åtagande ska redovisas som skuld eller avsättning eller upplysas om som eventualförpliktelse. Skulder behandlas i kapitel 17 och avsättningar i kapitel 16. Är samtliga villkor för att redovisa en skuld, se punkt 17.2, eller avsättning, se punkt 16.2, inte uppfyllda ska företaget lämna upplysning om åtagandet som eventualförpliktelse. Ett åtagande omfattar alltid en utomstående part. Det är dock inte nödvändigt att företaget känner till vem motparten är – åtagandet kan vara gentemot allmänheten. Ett företag kan däremot inte ha ett åtagande gentemot sig självt. Eventualförpliktelser är ett sammanfattande begrepp för garantier, ekonomiska åtaganden och eventuella förpliktelser som inte tas upp i balansräkningen. Med garantier och ekonomiska åtaganden avses åtaganden som företaget självmant har åtagit sig. Ett företag kan exempelvis ha ställt ut garantier som det erfarenhetsmässigt vet normalt inte behöver infrias och därför inte redovisar som en avsättning eller skuld. Förekomsten av sådana garantier och summan av dem ska då i stället ingå i upplysningen om eventualförpliktelser. Med eventuella förpliktelser avses åtaganden som företaget inte självmant har åtagit sig, exempelvis ett verksamhetsansvar enligt lag eller ett utomobligatoriskt skadeståndsansvar. Det kan t.ex. vara nödvändigt att lämna upplysning om företagets möjliga ansvar vid miljöfarlig verksamhet eller det potentiella betalningsansvar företaget har med anledning av en pågående skadeståndstvist. Företaget kan ha legala åtaganden, men det kan även ha informella förpliktelser. En informell förpliktelse är ett åtagande till följd av att företaget på grund av en etablerad praxis, offentliggjorda riktlinjer eller ett tillräckligt utförligt aktuellt uttalande har visat externa parter att det påtar sig vissa skyldigheter, och därigenom har skapat en välgrundad förväntan hos dessa parter att det kommer att fullgöra sina skyldigheter. Det är summan av företagets eventualförpliktelser som ska anges i upplysningen. Förpliktelsernas art och form behöver inte anges.

Företag som ställt säkerhet eller garantier eller gjort andra ekonomiska åtaganden till förmån för en styrelseledamot eller verkställande direktören ska lämna upplysning om • arten av säkerheter, garantier och andra ekonomiska åtaganden, • beloppet av de lån som säkerheter ställts för, och • vilken anknytning personen har till företaget.

Upplysningen ska omfatta information som blir känd efter räkenskapsårets utgång men innan årsredovisningen är upprättad. Exempel på viktiga förändringar i verksamheten är köp och försäljning av dotterföretag, fusion, etablering eller nedläggning av rörelse- eller produktgrenar, ingångna större avtal och större investeringar. Information om planerade förändringar behöver bara lämnas om definitivt beslut fattats. Detsamma gäller om företaget lämnat ett anbud men osäkerhet råder om huruvida affären kommer att komma till stånd. För företaget viktiga externa faktorer som påverkat dess ställning och resultat är t.ex. faktorer avseende marknaden, miljön, råvaruförsörjningen, räntor eller valutakurser. Se exempel 16 b om skattetvist. Exempel på när företaget inte längre förutsätts fortsätta sin verksamhet är att fråga uppkommit om företaget ska gå i likvidation eller försättas i konkurs. Upplysningarna om arten och den ekonomiska effekten av händelserna ska anges oavsett om effekten är positiv eller negativ. I de fall den ekonomiska effekten inte kan uppskattas ska en upplysning lämnas om det. Händelser som har inträffat efter räkenskapsårets slut kan vara av det slaget att upplysning även behöver lämnas i förvaltningsberättelsen.

För att upplysningsskyldigheten ska inträda krävs att arrangemangen i något ekonomiskt relevant avseende har påtagliga konsekvenser för företaget. Det krävs vidare att uppgifter om riskerna eller fördelarna med arrangemangen är nödvändiga för att bedöma företagets ställning. I vad mån så är fallet får bedömas främst med hänsyn till det ekonomiska värdet ställt i relation till omfattningen av företagets arrangemang i övrigt. Uppgifterna ska vara av sådan karaktär att de kan antas ha betydelse för en utomståendes möjligheter att fatta välgrundade beslut med avseende på företaget, t.ex. i samband med en investering.

Enligt punkt 18.20 a avses med händelser av väsentlig betydelse bl.a. beslutade viktiga förändringar i verksamheten. Exempel på viktiga förändringar i verksamheten är ingångna större avtal och större investeringar.

Begreppet ägarintresse definieras i 1 kap. 4 a § ÅRL, se kapitel 11. Ett ägarintresse i ett företag som inte är ett koncernföretag, intresseföretag eller gemensamt styrt företag är ett så kallat ägarintresse i övriga företag. Eventualförpliktelser

Det förekommer att stiftelser gör utfästelser om anslag som ska betalas ut under flera år, t.ex. för finansiering av en professur eller återkommande symposier. Om utfästelsen gjorts beroende av att anslag ska utgå ur framtida avkastning, redovisas anslagen som kostnad i takt med att villkoret uppfylls. Upplysning ska lämnas om återstående utfäst belopp, se punkterna 18.15–18.19.

Enligt punkt 18.9 ska medelantalet anställda beräknas enligt Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2006:11) om gränsvärden. Av det allmänna rådet framgår att sådana anställda som under året uppburit högst ett halvt prisbasbelopp enligt socialförsäkringsbalken inte ska räknas med.