3. Årsredovisningens utformning

Hur de olika delarna med undantag för noterna ska presenteras framgår av punkterna 3.4–3.7 och kapitel 4. De notupplysningar som ska lämnas framgår av kapitel 18. Kapitlet anger de upplysningar som ett företag ska lämna i årsredovisningen, men inget hindrar att företaget lämnar fler upplysningar än vad som krävs. Företaget är inte heller förhindrat att lämna fler upplysningar eller nyckeltal i förvaltningsberättelsen än vad som framgår av kapitel 5. Årsredovisningen ska innehålla information om företagets ekonomiska ställning och resultat. Med undantag för den information som ska lämnas i förvaltningsberättelsen ska annan information än ekonomisk inte lämnas i årsredovisningen. Sådan information kan t.ex. lämnas i en verksamhetsberättelse. Verksamhetsberättelsen är inte en del av årsredovisningen. Enligt 2 kap. 1 § andra stycket ÅRL är det endast i årsredovisningen för ett större företag som det ska ingå en kassaflödesanalys. Ett mindre företag får frivilligt upprätta en kassaflödesanalys. För företag som tillämpar det allmänna rådet och väljer att upprätta en kassaflödesanalys finns regler om frivilligt upprättad kassaflödesanalys i kapitel 21.

Andra stycket i punkten innebär att ett företag som tillämpar det allmänna rådet inte kan använda en så kallad funktionsindelad resultaträkning trots att 3 kap. 3 § första stycket ÅRL ger möjlighet till det.

Punkten innebär t.ex. att resultaträkningsposten Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar kan anpassas om ett företag inte har gjort några nedskrivningar och inte har några immateriella tillgångar. Posten kan i ett sådant fall benämnas Avskrivning av materiella anläggningstillgångar. I företag som bara redovisar nettoomsättning under rubriken Rörelseintäkter, lagerförändring m.m. i resultaträkningen kan rubriken benämnas Rörelseintäkter och summeringsraden Summa rörelseintäkter. För stiftelser och föreningar innebär punkten t.ex. att rubriken Rörelseintäkter, lagerförändring m.m. i resultaträkningen kan benämnas Stiftelsens intäkter respektive Föreningens intäkter. Rubriken Rörelsekostnader kan benämnas Stiftelsens kostnader respektive Föreningens kostnader. Summeringsraderna kan anpassas på motsvarande sätt. I föreningar kan Årets resultat benämnas Årets överskott eller Årets underskott. En rubrik, underrubrik, summeringsrad eller post får utelämnas i förvaltningsberättelsen, resultaträkningen och balansräkningen om det inte finns något att redovisa. Det innebär att summeringsraden Resultat efter finansiella poster kan utelämnas om företaget inte har några finansiella poster att redovisa. Och summeringsraden Resultat före skatt kan utelämnas om företaget inte har något att redovisa under rubriken Skatter. Om det bokförda värdet på en tillgång är noll kronor på grund av att tillgången är helt av- eller nedskriven men tillgången inte är utrangerad, ska posten finnas med i balansräkningen.

Uppgiften om säte ska anges i förvaltningsberättelsen, se kapitel 5.

Finns det inte något värde i en post för räkenskapsåret men väl för jämförelseåret, ska posten ändå finnas med. För noterna och uppgifterna i förvaltningsberättelsen, t.ex. förändring av eget kapital, finns det inte något krav på jämförelsetal. Inget hindrar att företaget ändå lämnar jämförelsetal.

Av 2 kap. 7 § ÅRL framgår vilka befattningshavare som ska skriva under årsredovisningen. De som ska skriva under är de som innehar respektive befattning när årsredovisningen beslutas. Om en befattningshavare avgår innan befattningshavaren undertecknat årsredovisningen, måste företaget besluta om en ny årsredovisning som ska undertecknas av samtliga då behöriga befattningshavare. För aktiebolag och ekonomiska föreningar gäller ändringar i styrelsens sammansättning först från den tidpunkt då anmälan om ändringen kom in till Bolagsverket eller från den senare tidpunkt som anges i det beslut som anmälan grundar sig på, se 8 kap. ABL och 7 kap. FL. Årsredovisningen ska dels dateras, dels innehålla uppgift om den dag då den undertecknades. Kravet på datering innebär att den dag ska anges då årsredovisningens slutliga innehåll bestämdes och rapporten var färdig för undertecknande. I ett företag som företräds av en styrelse kan detta vara den dag då årsredovisningen togs till beslut i styrelsen. Men det kan också vara någon annan dag då de ansvariga befattningshavarna på annat sätt blev ense om årsredovisningens innehåll. Kravet på uppgift om den dag då årsredovisningen undertecknades innebär att det ska framgå vilket datum respektive befattningshavare har skrivit under. Skriver alla befattningshavare under samma dag räcker det att datum för underskrift anges en gång. Skrivs årsredovisningen under olika dagar behöver datumet för respektive befattningshavares underskrift anges. Kravet på datering kan tillgodoses genom att det i avslutningen av årsredovisningen anges att den har beslutats ett visst datum. Kravet på uppgift om den dag då undertecknande skedde kan tillgodoses genom att datum för underskrift anges i anslutning till respektive underskrift. Om det inträffar händelser av väsentlig betydelse för företaget efter att årsredovisningen daterats men innan alla befattningshavare har skrivit under, får befattningshavarna ta ställning till om årsredovisningens innehåll behöver ändras. En årsredovisning är färdigställd först när den är såväl daterad som undertecknad av samtliga de befattningshavare som ska underteckna den.