8.1 Detta kapitel ska tillämpas vid redovisning av finansiella poster. Kapitlet behandlar inte a) resultat vid försäljning av lageraktier, se kapitel 6, b) valutakursdifferenser på långfristiga fordringar, kortfristiga placeringar, kassa och bank samt skulder i utländsk valuta, se kapitel 11, 14 och 17, c) ackordsförlust från beviljat ackord på finansiella fordringar och ackordsvinst från erhållet ackord på finansiella skulder, se kapitel 11 och 17, d) nedskrivning och återföring av nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar, se kapitel 11 och 19, e) nedskrivning och återföring av nedskrivning av kortfristiga placeringar, se kapitel 14, och f) vinstutdelning från dotterföretag, intresseföretag och gemensamt styrda företag, se kapitel 19.
8. Finansiella poster m.m.
Under rubriken Finansiella poster i resultaträkningen, se punkt 4.4, redovisas i respektive post intäkter och kostnader från företagets finansiella tillgångar och skulder. I detta kapitel behandlas följande intäkter och kostnader: • Intäkter och kostnader som redovisas i posten Resultat från övriga företag som det finns ett ägarintresse i. • Ränteintäkter, vinstutdelningar med undantag av utdelningar som beräknats i förhållande till den omfattning i vilken andelsägaren har deltagit i företagets verksamhet och realisationsresultat från finansiella anläggningstillgångar, vilka redovisas i posten Resultat från övriga finansiella anläggningstillgångar. • Ränteintäkter, vinstutdelningar med undantag av utdelningar som beräknats i förhållande till den omfattning i vilken andelsägaren har deltagit i företagets verksamhet och realisationsresultat från finansiella omsättningstillgångar, vilka redovisas i posten Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter. • Räntekostnader från finansiella skulder, vilka redovisas i posten Räntekostnader och liknande resultatposter. Under rubriken Särskilda regler för stiftelser finns endast en kommentar.
8.2 En finansiell inkomst respektive en finansiell intäkt ska bestämmas enligt reglerna i punkterna 6.2 och 6.4–6.6.
8.3 En finansiell utgift respektive en finansiell kostnad ska bestämmas enligt reglerna i punkterna 7.2–7.4.
Grundläggande bestämmelser om vad som är en inkomst och en intäkt samt vad som är en utgift och en kostnad finns i kapitel 6 och 7. I dessa kapitel anges hur storleken på inkomsten respektive utgiften ska beräknas samt när en inkomst ska redovisas som intäkt och när en utgift ska redovisas som kostnad. Dessa grundläggande bestämmelser gäller också för de finansiella posterna.
8.4 Vid avyttring av finansiella tillgångar ska intäkten minskas med tillgångens redovisade värde och direkta försäljningskostnader. Nettot redovisas i resultaträkningen.
Realisationsresultat (såväl realisationsvinster som realisationsförluster) beräknas som försäljningsinkomsten minskad med det redovisade värdet och direkta försäljningskostnader på de sålda andelarna. Det är endast nettot av transaktionen som redovisas i resultaträkningen. Enligt punkterna 11.14 och 14.8 ska genomsnittsmetoden användas om avyttringen gäller aktier av samma slag och sort.
8.4A Vid försäljning av finansiella tillgångar övergår väsentliga risker och förmåner enligt punkt 6.6 första stycket enligt följande: Försäljning av Väsentliga risker och förmåner övergår andel i bostadsrättsförening normalt vid tillträdet övriga finansiella tillgångar när äganderätten övergår civilrättsligt Realisationsresultat vid försäljning av andel i en bostadsrättsförening som är anläggningstillgång får redovisas på kontraktsdagen. (BFNAR 2025:2)
Tabellen visar när väsentliga risker och förmåner enligt punkt 6.6 första stycket normalt övergår, dvs. när ett realisationsresultat ska redovisas. Det är avtalsvillkoren som avgör när risker och förmåner övergår från säljare till köpare. Normalt sker det på kontraktsdagen eller tillträdesdagen. Vid försäljning av en andel i en bostadsrättsförening som är en anläggningstillgång övergår väsentliga risker och förmåner till köparen normalt på tillträdesdagen. Av förenklingsskäl får ett företag redovisa försäljning av en andel i en bostadsrättsförening som är anläggningstillgång på kontraktsdagen.
8.4B Tilläggsköpeskilling vid försäljning av andelar i ett företag ska redovisas som intäkt det räkenskapsår då tilläggsköpeskillingen har fastställts. (BFNAR 2025:2)
Vid försäljning av andelar i ett företag kan det vara avtalat att en tilläggsköpeskilling ska utgå om vissa villkor uppfylls. Ett exempel är när det i avtalet finns villkor om att ersättningen ska justeras till följd av framtida resultat i det sålda företaget. Punkten innebär att händelser efter balansdagen, se punkterna 2.11 och 2.11A, inte ska beaktas.
8.4C Vid uttag ur en kapitalförsäkring ska den del av uttaget som motsvaras av försäkringens värdeökning redovisas som intäkt. (BFNAR 2025:2)
När ett företag gör uttag ur en kapitalförsäkring är det viktigt att fastställa försäkringens värde vid uttagstillfället. Detta för att det ska vara möjligt att bestämma om uttaget ska redovisas som intäkt eller som en minskning av försäkringens redovisade värde. Görs uttag av en oredovisad värdeökning ska uttaget redovisas som intäkt. Värdeökningen är värdet vid uttagstillfället minskat med redovisat värde. Görs uttaget i stället av insatt belopp redovisas uttaget som en minskning av försäkringens redovisade värde. Ovanstående innebär att om det uttagna beloppet är lägre eller lika stort som värdeökningen, redovisas hela det uttagna beloppet som intäkt. Är det uttagna beloppet högre än värdeökningen ska den del som inte täcks av värdeökningen minska det redovisade värdet på försäkringen, se punkt 11.13A. Se exempel 16 d.
8.5 Erhållen emissionsinsats ska redovisas som intäkt när behörigt organ har fattat beslut om insatsemission. (BFNAR 2017:7)
8.6 Vinstutdelning, med undantag av utdelning som beräknats i förhållande till den omfattning i vilken andelsägaren har deltagit i företagets verksamhet, ska normalt redovisas som intäkt när behörigt organ har fattat beslut att utdelning ska lämnas. Vinstutdelning från en ekonomisk förening eller ett noterat företag får redovisas som intäkt när utdelningen har erhållits.
Andra stycket i punkten är en förenkling som innebär att företaget inte behöver bevaka beslut om utdelning utan kan redovisa intäkten när utdelningen erhålls. Som framgår av punkt 8.1 behandlar detta kapitel inte utdelning på andelar i koncern- och intresseföretag eller gemensamt styrda företag, se kapitel 19.
8.7 Ränta ska redovisas det räkenskapsår som räntan avser.
8.8 Dröjsmålsränta som utgör ett oväsentligt belopp får redovisas som rörelseintäkt respektive rörelsekostnad.
Punkt 8.7 innebär att ränta som sträcker sig över balansdagen ska periodiseras. Ränteinkomster eller ränteutgifter som understiger 7 000 kronor behöver normalt inte periodiseras, se punkterna 2.4 och 2.4B. Ett företag med räkenskapsår som slutar den 30 juni behöver därmed normalt inte göra någon periodisering om räntan på ett banktillgodohavande betalas ut i efterskott och understiger 7 000 kronor för ett helt kalenderår under förutsättning att principen tillämpas konsekvent. En dröjsmålsränta är en betalning för ett försenat betalningsflöde. Det innebär att den inte har med den ursprungliga affärstransaktionen att göra. Av förenklingsskäl är det enligt punkt 8.8 möjligt att redovisa oväsentliga dröjsmålsräntor i rörelsens intäkts- respektive kostnadsposter.
Vad gäller redovisning av bokslutsdispositioner, se kapitel 4 med tillhörande kommentarer.
Vad gäller redovisning av företagets inkomstskatt, se kapitel 4 med tillhörande kommentarer.
Kapitlet behandlar även ränteintäkter och utdelningar som redovisas under rubriken Rörelseintäkter, lagerförändring m.m. enligt punkt 4.22.